Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. 89
som med sinnlighet behäftadt i motsats mot iden i desz renhet. Fast-
hålles denna motsats, så hafwa wi motsatsen emellan skönhet och
religion. Om åter båda siden i deß renhet och den i smulig form
ingångna iden d. å. det sköna) skola förbindas i en öfwergångsakt,
så går det stöna under; ty fastän det sköna genom sin inneboende
gudomliga herrlighet höjer sig öfwer de andra timliga föremålen,
så kan det dock icke befria sig från de jordiska fjettrarne, och inför
Gud, den rena iden, försjunker det till ett intet liksom allt jordiskt.
Men undergången år just det moment, ihwilket den gudomliga iden
uppenbarar sig i werkligheten, och det blir allom«kunnigt, att det
dödliga, som går under, år fullt ett med det ewiga. Detta år det
tragiska. Hwad som går under i det tragiska är sålunda icke
sinnligheten, utan iden sjelf såsom skön. Den tragiske hjelten föl-
jer den i honom lefwande idens impuls, och det, som ådrager ho-
nom undergång, är derför icke något tillfälligt, utan hans eget ide-
enliga handlande; men i denna undergång uppenbarar sig den rena
gudomliga iden, och individens bestämncelse,. hans ideela halt blir
derigenom uppenbarad. Den sorg, det tragiska märker, föranledes
derutaf, att mennistan icke kan taga del i idens utan att inweckla
den i lifwets motsägelser; det försonande åter ligger i det wittnes-
börd om tvår högre bestämmelse, hwilket just den tragiska under-
gången aslågger, emedan denna wisar sig wara icke ett werk af slum-
pen, utan en följd as wår bestämmelse att hafwa del i det ewiga,
det högsta U).
n) Jemföra wi Solgers uppfattning af det tragiska med den Schil-
lersta uppfattningen, få finna wi huru mycket djupare Solger inträngt
uti det tragiskas wäsende; ehuru det icke utan skäl blifwit anmärkt, att
Solger, i stället för att förklara det tragiska, skildrat ett tragiskt skåde-
spel, eller, som D. Klockhosf yttrat, ilidentifierat den tragiska lifsprocessen
med werldsprocessen i sin helhe." Men det är dock icke hår som hos
Schiller fråga om ett förherrligande af subjektets storhet och moraliska
kraft, utan det tragiska framställer den öfwer alla subjekter gående gudom-
liga iden, och hjeltens undergång härledes derut, att han icke kan taga
del i denna, utan att inweckln den i lifwets motsägelsen Men på samma
gång bewisar denna uppfattning tydligast, huru det negativa momentet är
det i Solgers system förherrskande. TV då det icke blott år den tragiske
hjelten, utan "iden, det sköna sjelft, som går under, så synes dermed allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
