Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 » Solgers system. "«
-
Ehuru det är iden sjelf, som genom konstnären är werksam,
så år dernied icke sagdt, att konstnären år ett blott wiljelöst werk-
tyg för iden — det wore konsinårswansinne — utan iden bemäk-
tigar sig hans individualitet sök att genom den werkaz iden blir
konstnärens eget medwetande, den förwandlar sig till hans indivi-
dualitet. Desz uppenbarelse i konstnärsmedwetandet som förblifwande
egenskap år Geikie. (Talangen gör duglig till praktiska yttringar
i en särskild klasz af werkningarz blott talang giswer endast teknisk
fårdighet). Geniet kan icke jemföras med någon annan själs-egen-
skap, icke heller ett genie med ett annat. Deß sållsynthet kommer
deraf, att det år den punkt, uti hwilken den hos ett folk under en
hel tidsrymd spridda konstnärsprincipen koncentrerar sig för att åter
utbreda sig öfwer massan U). — Om geniet år idens uppenbarelse
i konstnärsmedwetandet, så år kons twerket idens uppenbarelse i
den sinnliga werkligheten; det är det faktum, i hwilket iden åter
sammansluter fig. Det är sålunda sjelft ett moment af idens lif, -
ett resultat, hwaruti wi icke se blott resultatet, utan äfwen den
skapande werksamheten. Konstiderket kan dersöre snarare sä-
gas uppstå för konstnären, än as honom förfärdigat-; genom det får
han först weta hivad hans werksamhet afsåg och wille.
heten äro ett; i hivad mån detta lyckas, så wi framdeles se (jemför no-
ten 31). Slutligen anmärka wi, att lliksom för det absoluta deß produkt
wat ett moment as deß eget lif, uti hwillek äswen werksamheten uppen-
barade sig, så stall äfwen i konstprodukten werksamheten wara ·skönjbar,
produkten wara ett moment af werksamheten.
ls) Man jemföre hwad i kap. l not. 26 blifwit yttradt om Sol-
gecs polemik mot Kant rörande geniet. Se wi närmare på bådas defi-
nitioner, så stämma de i hufwudsaken öfwerens. Kant fattade geniet så-
som en andens skapande kraft, hwilten yttrade sig som en natur-kraft
således som något omedwetet i det medwetna, men han frågade icke wi-
dare ester deß ursprung. Solger åter ser i geniet den gudomliga ident-
nppenbarelse i konstnärsmedwetandet, så att sdetta blir skapande, liksom
gudomen sjelf år. Men han förnekar icke, att geniet är något omedwe-
tet; det heter (Vorlesungcn sid. 125), att "geniet måste wara omedwetet
såsom omedelbar uppenbarelse as iden, såsom det organ, genom hwilket
iden handlar, men werksamheteus inre relation med sig måste wara med-
weten."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
