Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Solgers system.
teren skall till sin inre medelpunkt hafwa den allmänna mennisko-
karakterens ide. Att denna genom karakterens utweckling uppenba-
rar sig är hufwudsaken. Passioner och allmänna begrepp (såsom
patriotism, politiskt«intresse), hwilka många anse som ett konstwerks
hufvudsak, äro endast motiver, som föranleda utwecklingen af den
allmänna iden. Den olika uppfattningen as ödet i den antika och «
den nyare konsten betecknar Solger träffande med de orden, att i
den antika konsten är ödet karakteren, iden nyare är karakteren ödet.
Konsten har i alla tider strängt från hwarandra afskiljt det
gudomligt och det jordiskt sköna; endast en urartad konst har sökt
utplåna gränsen emellan båda.
Wid det gudomligt och det jordiskt sköna hade wi hufwudsaki
ligen för ögonen konstwerket såsom redan fulländadt, och wi betrak-
tade det från deß inre andes sida. Men hwarje konstwerk måste
äfwen uppfattas som en werksamhet; det återstår att i den från
objektets synpunkt företagna undersökning af det hela, hwilken nu
sysselsätter oß, äfwen betrakta werksamheten, fattad från konstruer-
kets sida. Konsten består uti deß beståndsdelars öfwergång uti hwar-
andra, och werksamheten kan utgå antingen från iden eller från werk-
ligheten. Dessa båda rigtningar betecknas genom den uti den teo-
retiska delen uppställda motsatsen emellan det sublima och det
s kön a. J teorien upphäfde de hwarandraz här räddas de, emedan
man finner, att de ärv endast olika rigtningar af den ena och sam-
ma konstnärliga werksamheten. Det gudomligt och jordiskt sköna
måste nödwändigt wara antingen sublimt eller skönt; de förra ut-
trycken afse det fulländade konstwerket, sublimt och skönt gifwa konst-
närswerksamheten deß bestämda karakter. Dock är här icke fråga
om werksamheten som blott subjektiv (son1 sådan afbandlas den i,
nästa kapitel), utan såsom i stoffet försänkt. Då dessa båda be-
grepp blott afse werksamhetens rigtning, så år det orätt att kalla
sjelfwa ämnet sublimt eller skönt. Det sublima eller sköna beror
af konstnärens ståndpunkt wid skapandet. Så äro t. ex. i Correg-
gios taflor icke de enskilda figurerna sköna, utan taflans skönhet be-
ror af det sätt, på hwilket den konstnärliga werksamheten genom-
strömmar merket och förenar allt i en medelpunkt. — Sublimt och
skönt kunna icke sammansmälta uti ett gemensamt tredje, ehuruwäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
