Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. 105
det är nödwändigt, att det ena öswergär uti det andra. Gndast i
konstnärsandens inre organism blir konsten universell.
Z) Om konstuävsandms Organism. Här betrakta wi werk-
sambeten frän den subjektiva, ideela sidan, eller undersöka werksam-
heten såsom tillkommande subjektet. Äfiven här framställa sig twä
olika ståndpunkter. Antingen kan tveksamheten betraktas i deß ren-
het såsom ide, hwilket Solger kallar poesi i widsträckt betydelse,
den poesi, som är gemensam för all konst; eller ock kan werksam-
beten fattas såsom frän subjektet utgående och afslutande sig i stof-
fet, d. ä. säsom idens fulländning i den sinnliga företeelsen, och
detta kallar han konst i inskränkt betydelse. Poesi och konst äro
samma sak, sedd frän olika sidor;- den ena är icke blott uppsinning,
den andra icke blott utförande, utan hos konstnären äro båda ett«).
s) Om poesien i allmänhet. Poesien är iden säsom wer-
kande i konstnärsandeu, och om konstnärens medwetande är fyldt af
iden såsom werkande makt, sä kalla tvi detta fantasi. Fantasien
sär ej förblandas med inbillningskraften; den sednare förutsätter mot-
") Fbr att lätta uppfattningen-meddela tvi bär en öfwersigt as den
indelning, som Solger anwändt wid denna andra del af sin Esthetik.
Geniet och konstwerket woro ändpunkterna, emellan hwilka ligger
konitnärswerksambeten med geniet som källa och konstwerket som produkt.
Werksamheten kan nu betraktas antingen frän den ena eller den andra as
de bäda ändpunkterna, antingen ur en objektiv eller en subjektiv synpunkt.
Men i båda fallen är det frägan om werksambeten i deß helhet, sä att
wid betraktandet af deß sig afslutande i stoffet, man äfwen mäste afse
densamma såsom werksamhet, och dä den betraktas som ren werbsamhet,
måste deß sig afslutande i stoffet icke förbises. —
Ur den objektiva eller ur konstwerkets synpunkt fattas werksamheten
dels säsom ingången och yttrande sig i stoffet, d. ä. såsom symbol och
allegori, hwilka äter kunna wara gudomligt eller jordiskt sköna,
samt widare fattas den såsom i olika rigtningar werksam, det sublima
och det s kö na. — Ur subjektiv eller ur idens synpunkt fattas den som
ren verksamhet, d. ä. spoesi, eller säsom ur subjektet utgående och as-
slutande sig i stoffet, d. ä. kons t. Frän den objektiva synpunkten är sym-
bo·l och allegori hufwudsak, frän den subjektiva är poesien hufwudsak, i
förra falletasslutades betraktelsen genom motsatsen emellan sublimt och
skönt, i sednare fallet sker det genom konsten. J förra fallet gäller det
företrädeswis att se till hivad werksamheten blir, i sednare fallet hwari-
frän den kommer och hur den verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
