Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solng system. " 1 13
dens särskilda företeelse, höjer dem och försätter dem uti iden, så
att denna wisar sig öfwerallt i det särskilda. Dennaqwickhet plä-
gar wanligen wara förenad med den högre; men kan äfwen få en
allmän betydelse, om för den ett begrepp ligger till grund, hwilket
redan i sig innehåller en motsats till werkligheten, såsom i Aristo-
phanis "Fåglar" och "Molnen."
Hwarken på fantasiens eller sinnlighetens ståndpunkt kan för-
ståndet umbäras, ty endast förståndet kan åwägabringa motsatser-
nas öfwergång, och det yttrar sig derföre i hwarje rigtning af werk-
samheten.
Genom alla fantasiens tre ståndpunkter gå twä rigtningar:
natur och individualitet; de måste alltid wara förenade, men
dock så att den ena eller andra öfwerwäger. J naturpoesien (den
antika) förherrsta den bildande fantasien, det sinnliga utförandet och
betraktelsen; konstnären är der mera ett idens werktyg; hans ämne
ligger redan färdigt i den ståndpunkt han intager till werlden och
gudomen; hans werksamhet är en framställning af det redan
förhandenwarande ("Darstellung," FSF-Zorks På individualitetens,
den nyare konstens, ståndpunkt förherrsta de motsatta ståndpunkterna;
konstnärens werksamhet år en s kildring, ett ombildande af werk-
ligheten genom att referera den på iden, fattad i form af ett be-
stämdt begrepp. s
Genom betraktelsen och qwickheten gick idtn fullständigt öfwer
i werkligheten. Men hwarje idtns uppenbarelse i werkligheten är
på samma gång deß upphäfwandq ty såsom werklig blir iden intig
i likhet med all werklighet. Uti detta moment, uti hwilket iden sjelf
nödwändigt går under, finner Solger all konsts rätta säte; uti det
äro betraktelse och qwickhet ett, ty båda sträfwa, ehuru uti olika
rigtningar, att werkliggöra men också dymedelst förinta iden. Här
måste således konstnärsanden uti en allt öfwerstådande blick sam-
manfatta alla rigtningar, och denna öfwer allt swäfwande, allt till-
för sig, utan att allt genom den flyter samman, detta ironiska upphäf-
wande af all sjelfständighet är förmodligen anledning dertill, att qwick-
heten sättes så högt inom detta system, hivats högsta begrepp är ironien.
Ljunggren. Esthetista Systemer. 8 «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>