Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system i 15
ena, som wi i dagligt tal kalla ironi, består uti att uppwisa ett
föremåls intighet genom att under-lägga det ett skenbart högre wärde.
Denna ironi kan tjena konsten, särdeles humorn. Farligare är det
andra slaget eller den ironi, som fäster sig wid högre sedliga be-
grepp, påpekar de ofullkomligheter, med hwilka dessa uti det wan-
liga lifwet äro« behäftade, och wäcker derigenom twifwel om dessa
begrepps werkliga existens.
Uti den antika symboliska konsten yttrar sig dock ironien på
annat sätt, än uti den nyare allegoriska; i den förra är den mera
omedweten, i den sednare mera medweten st). "
samhetens hwatje yttring, hwaraf åter följer, att åswen sjeliwa konst-
werket deras måste hafwa färg, måste synas som något, hwilket icke för-
tjenar bättre ån att gå under. Ät werkligen det-med det sköna förkla-
radt? Nej! Lika lika litet som Solger i sin allmänna filosofiska werldss
uppfattning lyckats bringa negationens negation till sann affirmation, lika
litet lyckas han hår att förklara skönheten. Att Gad sätter sig sjelf öf-
wer i intet, tager sig sjels tillbaka och åter sätter sig o. s. w. är, äfweu
det, en ironi; ändligheten får ingen giltighet, den är det intiga, det stön-
digt förswinnande. Nåra på detsamma blir förhållandet med det stöna.
anänder man, att inspirationen, warseblifwandet af idens werksamma
nårwaro, är ett med ironien, så är dermed ingenting hulpet, ty werk-
samheten asset icke blott att föra ian in uti werkligheten, utan ytterst
att npphåswa den uti werkligheten ingångna iden. Konstens statliga mål
år sålunda konstens upplösning; i stället för att få det skönas form sör-
klarad, hafwa wi uti ironien en princip för formlöshet.
Redan deras, att till all ironis natur höter att fasthålla motsatsen
emellan wåsende och fenomen, synes wanskligheten as att ur ironien wilja
förklara det sköna. —- Wi förneka wisserligen icke, att en ironi ingår nti
det tragiska och det komista, art det t. ex. kan kallas ironiskt, att det tra-
giska subjektet höjes upp, för att så mycket djupare störtas, och att det
just wid utbredandet as sin storhet blottar sin menskliga swaghet, (detta
moment kallar också Vischer ett ironiskt) men deruti ligger icke det tragi-
skas hela wäsende. Betånkligt blir alltid att göra ironien till högsta
konstprincip.
n) Som wi oswan sågo, skulle allt sammanfattas uti en enhets-
punkt, förståndet; men dertnom uppstodo åter straxt de båda rigtningarna.
Solger försöker derpå att tvinna denna enhet uti ironien; men, som wi
här se, yttrar sig äfwen ironien på twå olika wis, år en annan i den
antika ån i den kristna konsten. Således har det icke heller här lyckats
. - 8·’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
