Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 1 6 Solgers system.
Med ironien, det högsta begreppet inom Solgerska esthetiken,
afslutas framställningen af fantasien eller poesien i deß allmänhet ").
Solger att uppwisa i werkligheten konstens sanna medelpunkt. Anmärk-
ningswårdt år med anledning deraf det sått, på hwilket han afslutar sin
"Ervin." Det heter der sid. 283-—4: "Konstens wåsendtliga medelpunkt
«år wisserligen endast der, hwarest båda rigtningarna genomtränga hwar-
"andra, och den swåswar midt emellan båda. Om nu förståndet icke skulle
"från denna medelpunkt swånga lika åt båda sidor och så frambringa en
"hittills oerhörd konst, derom år frågan. Och på möjligheten deraf få
«wi wål icke twifla, då wi hafwa öfwertygat oß om, att detta konstens
"oförånderliga wåsende sinnes till blott der, hwarest på samma gång år
"den werkliga tillwarons intighet. Ty nu kan konsten, redan under det
"att den bildar tillwawn, beständigt upplösa denna tillwaro med beled-
"sagande ironi och tillika återföra den uti idens wäsende. Om konsten
"nu wanligen behandlar det förhandenwarande enskilda som sitt ämne, så
"skulle denna konst utbilda just trontens ståndpunkt såsom det omedelbart
"tillwarande, hwilket, emedan denna ståndpunkt förhåller sig alldeles lika
"till båda rigtningarna och tillika år öfwerallt nårwarande och werklig,
"stulle kunna ske åt båda sidor med lika sanning. Först denna konst skulle
"då fullkomligt förena frihet med nödwändighet, betraktelse med qwickhet
"och sålunda ur sitt renaste begrepp fullända hela sitt gebit. Men kan-
"ske kan icke detta uppnås uti det werkliga lifwet för wår
"timliga swaghets skull, och kanske är denna konst endast
"Gudomen sjelf förbehållen, kanske år den blott en imita-
"tion af gudomens werksamhet, hwilken först i en högre
"werld blir oß beskård.« — Sålunda skulle den högsta och råtta kon-
sten icke wara något werkligt, först framtiden kunde hoppas att få skåda
den, eller troligare, den år endast Gad förbehållen och först i lifwet ef-
ter detta så wi taga del uti den. Uti konstnärsmedwetandet sjelft ligger
icke deß yttersta sanning, utan den år skjuten in i det gudomliga med-
wetandet, och likwål skulle konstnärsmedwetandet wara det werkligblifna
gudomliga. Wt sinna sålunda äfwen hårutaf, att Solger icke lyckats lösa
det problem, han uppställde för sig, icke lyckats nöjaktigt förklara det sköna.
") Solger sjelf uppskattade högt sin låta om fantasien; han fä-
ger om den uti ett bref till Fr. v. Niamey att den innehåller «beinahe
lauter Neues« (Nach. Schrist. Th. l. s. 336), samt wisar sig mycket an-
gelågen att få weta hwad denne derom tänkte. Med skål lägger han wigt
på denna afdelning, ty den år sjelfwa lisspunkten uti hans system; och
han hat åfwen rått att kalla de deri utwecklade satserna «nya"; ty utan
twifwel år Solger den, som först tillbörligt uppskattade fantasiens wigt
och anwisade henne en hufwudplats inom skönhetslåran. De följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
