Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 18 Solgers system.
ordning, tydlighet samt fastställandet af en wiß pekspektivist
medelpunkt, i förhållande till hwilken det enskildas plats och bety-
delse bestämmes
Solger afslutar kapitlet med några anmärkningar om styl och
maner. Menar man med s tyl en herrskande allmän konstprincips
werkan hos den enskilde konstnären, och med maner konstnärens in-
dividuella skaparekraft, så äro båda grundade i konstens wäsende och
tillåtna. Men om stylen blott är anslutandet till ett konventionellt
system af regler, och maner endast uttryck af den tillfälliga indivi-
dualiteten, då äro begge lika fördömliga
c. Den speciella konstliiran
Då wi hittills talat om konst, har det endast warit frågan
om konsten såsom ide. Här deremot kommer konsten i betraktande
såsom werklighet, och här först uppstår en indelning af konsten, ty
uti werkligheten söndrar sig allt i motsatser. Jndelningen beror
uppå de twenne olika sätt, på hwilka iden ingår i werkligheten. An-
tingen wisar sig iden som den inre enhet, hwilken upphäfwer och
åter framalstrar mångfalden; iden gifwer sig sjelf sin werklighet och
betraktas som werklighet. Eller ock uppfattas werkligheten som ide,
och iden splittrande sig ingår i werklighetens motsatser samt utbil-
dar dem till uttryck af sig sjelf. Det förra är poesi, det sednare
konst «).
Poesien är den universella konsten, är den sig modisieerande
och bestämmande iden. Den werklighet, hwilken iden uti poesien
gifwer sig, är sjelf en ideel, ät s pråket-hwilket derföre icke får
anses såsom ett blott medel eller organ för poesien, utan såsom poe-
siens egen existens-form och werksauchet, hwilken werksamhet genom
språket blifwer full werklighet. Språket är för wårt tänkande det
samma som de yttre tingen äro för Guds tänkande, hwadan dessa
sednare kunna kallas Guds språk;
") Denna hufwudindelning öfwerensstämmer med Schellingz jfr of-
wan sid. 74. Den från iden utgående werksamheten i poesien är det
samma som Schelling kallar "det oändligas inbildande i det ändliga";
och den från werkligheten utgående werksamheten t konsten är Schellings
"det ändligas inbildande i det oändliga« .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
