Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers system. 1 17
Is) Andra delen af läran om konstnärsandens organism är lä-
ran om Konsten i inskränkt mening. Medlkonst i denna
betydelse menas (se sid. 105) andra sidan af konstnärswerksamheten
eller werksamheten sedd ur synpunkten af deß afslutande i det yttre
stoffet. Här urskiljas de samma ståndpunkter som inom poesien.
Med hänseende till fantasien skall konstwerket wara ett förd-erk-
ligadt begrepp,d . a. begrepp och werklighet, betydelse och na-
tursanning, skola wara förenade. På sinnlighetens stånd-
punkt stall troheten, såsom här natursanningen kallas, wara under-
ordnad konstnärsstämningen, liktydig med betydelsen pä förra
ståndpunkten (Jfr sid. 108 om de motsatser, som i sinnligheten
refererades på hwarandra). Till trohet hörer allt, som innefattas
under benämningen kos tym, eller allt det egendomliga, som beror
af de tids- och lokal-förhållanden, under hwilka en händelse tilldra- ’
ger sig. Allt sör stor enhet blir lätt affekterad, och konstnären eger
rätt att lämpa kostymen efter sin historiska ståndpunkt och sin stäm-
ning. Pä förståndets ståndpunkt mäste afseende fästas på an-
skönhetslärarne sutom Hegel) haswa icke förbisett detta, om än ingen följt
hans sätt att behandla läran om fantasien. Orsakerna dertill äro fler-
faldiga. Förklaringen att hwarje konstnärsgenius i all sin individuella
egendomlighet är en utstrålning af gudomen, en förklaring, som synner-
ligen slog an på den romantiska samtiden, kunde icke tillfredsställa en an-
nan tid. Widare har Solger icke närmare sökt utreda fantasiens sätt att
förfara och betingningarne för hennes verksamhet, utan snarare lemnat
en från fantasiens synpunkt gjord indelning och gruppering af det före-
funna sköna stoffet. Slutligen hwilar öfwer hela denna framställning ett
wißt dunkel, uppkommet ·af den för hans system egendomliga dubbelrigt-
ningsmetoden. Dels har han på grund af denna allt för skarpt söndrat
hwad som dock hörer tillsamman, t. ex. fantasi och sinnlighet, dels har
denna metods stränga genomförande wällat, att indelningen, hur sträng
den än synes, dock är ganska godtycklig; man kan nemligen med skäl fråga,
hwarföre icke en tragisk, en komisk, en burlesk, en sublim fantasi m. m.
blifwit omnämnde lika wäl som en humoristisk och en qwick. Jnnehäller
sålunda Solgers lära om fantasien å en sida för mycket, sä kan den ä
andra sidan sägas innehålla för litet, enär fantasien framställes blott som
den konstalstrande förmägan och icke betraktas säsom äfwen warande utom
konsten och gående före den egentliga konstnärswerksamhetenz sä ärot ex.
den allmänna folkfantasien, den receptiva fantasien icke af Solger för-
klarade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
