Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solgers systems « 123
karakteren för detta epos sär deß universalitet: det är en bild«
af en tids totallif. Tragiskt och komiskt framträda icke rent,
utan förlora sig uti det helas sammanhang.
I- Allegoriskt Epos.
s. Den allegoriska arten, som utgår från iden såsom allmänt
begrepp, har twå underarter-.
a. Antingen kan iden fattas som det allmänna begrepp, hwil-
ket ur sig utwecklar det särskilda: det fysikaliska Epos,
som omfattar Teogonier och Kosmogonier.
B. Eller kan iden fattas som det begrepp, hwilket utgör den
för allt särskildt gällande lag: det ethiska Epos, som
framställer det werkliga lifwet under allmänna begrepp:
dit höra gnomiska poesien, esopiska fablen och pa-
rablen. «
Is. Den allegoriska arten, som utgår från werkligheten. Här fat-
tas werkli heten antingen såsom fylld af iden eller ock såsom
på den refererande sig; deraf twå underarter.
. Den mimiska poesin, idyllen, der werkligheten är
i konstenlig mening idealiserad, i det iden sträcker sig ända
in i det wanliga lifwets yttersta punkter.
ssc Satiren, deruti werlden i all deß elände framhålles i deß
motsats mot iden. Satiren år bäst, då den ej moraliserar-
2. Epos på individualitetens ståndpunkt. Det moderna Epos.
A. Symboliskt Epos. Detta Epos är icke så rent symboliskt,
som det antika. Epos framställer wäl alltid idens werklighet
och i det symboliska såsom både gudomlig och mensklig. Men
hos de nyare äro den gudomliga och den menskliga werlden
skarpare söndrade, och derföre uppkomma twå olika slag af sym-
boliskt epos; men i båda är det dock iden, som år werksam.
s. Det gudomliga Epos, deruti allt år Gudomens uppen-
barelse och all handling det gudomligas werksamhetz det kal-
las det mystiska Epos, dit höra t. ex. Sagorna om den
heliga GraaL
b. Det jordiska Epos är det tragiska Epos, der werk-
ligheten synes som gudomlig. Menniskowerlden framställes
i sitt ewiga förhållande till iden, till följe hwaras denna werld,
just emedan den är en ideel, går under, t. e. "Niebelun-
gen Lied."
I. Allegoriskt Epos.
I. Den allegoriska arten, som utgår från iden, och der iden tän-
kes skild från werkligheten och utwecklande densamma ur sig.
Begreppet kan antingen fattas som den allmänna eller den
särskilda synpunkt, ur hwilken werkligheten betraktas.
ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
