Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 Solgers system.
a· Det universella Epos framställer universum under en
sedlig princip. Det är allegoriskt-mystiskt; man är medwe-
ten om ett lif i twä werldar pä samma gäng. Gudomen
uppfattas icke personligt handlande utan under bilder. Di-
vinn commeäia är enda exemplet på detta epos.
HF. Sagan, det en sfer af werkligheten framställes såsom lag-
ordnad under bestämda begrepp, hämtade ur en egen sjelf-
bildad mytologi. Sagan uppstår gemenligen der den na-
tionella religionens inflytande är swagt.
b. Den allegoriska arten, som utgår frän werkligheten och der
denna fattas såsom innehållande det gudomliga. Werklighes
ten har i denna nyare konsten en högre universell betydelse,
så framt den ansluter sig till individualiteten, till karakteren.
Andra sidan till karakteren (det särskilda) bilda situationerna,
genom hwilka individualiteten i lifwet framhålles.
a. Romanen utwecklar karakteren på universellt sätt, så att
den enskilda karakteren får en allmänt mensklig betydelse.
Karakteren skall sålunda wara en representant af den mensk-
liga individualiteten öfwerhnswnd, och i denna deß univer-
salitet ligger, att den är händelsernas princip, bestämmer
menniskans öde. Skalden är likgiltig för den handling,
som han skildrar, emedan icke det enskilda, utan det all-
männa är hufwudsak. Jronien spelar här en wigtig rol,
emedan karakteren är pä en gäng wäsendtlig och intig. Det
tragiska och komiska kunna i romanen skarpt söndras och
bilda olika slag af roman.
ic. Berättels en skildrar werkligheten ur situationens princip
och framställer antingen situationen som en allmänt mensk-
lig i novellen, eller ock framställer den karakteren bestämd
afsituationen genom berättelsen i inskränkt mening.
Den lyriska poesien är allegorisk. Jcke den fulländade
utan den sig framalstrande iden är deß objekt, och derföre eger här
alltid rum en sträfwan frän allmänt till särskildt eller twertom An-
tingen utwecklar sig ett högre begrepp i mulligheten (religiös lyrik)
eller höjer sig det ändliga genom luttring till begreppet och refere-
rar sig genom längtan pä detsamma (werldslig lyrik). Denna sträf-
wan och icke blott subjektiviteten utgör den lyriska karakteren. Mu-
sikens betydelse för lyriken är den, att den nnderlägger motsatserna
idens allmänna form och så förmedlar dem till en enhet. Den är
derföre nödwändigast i de arter, i hwilka motsatserna äro fullkom-
ligt åtskilda. J de arter äter, der reflexionen inträder, har musiken ej
samma betydelse, emedan en förmedling genom förståndet der inträder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
