Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Solgers system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sorgsis spsim 125
Lyrikens hufwudindelning är den iantik och modern lyrik. Ar-
terna söndra sig icke så bestämdt från hwarandra som uti Epos,
emedan hår allt är inbegripet i öfwergång. Dock kunna tre stånd-
punkter fastställas: 1) Skalden utgår från werkligheten och matse-
blir begreppet i det enskilda föremålet, så att känslan höjer sig till
begreppet: kånslolyriken. 2) Skalden står midt emellan ide och
werklighet och förbinder båda: reflexionslyriken 3) Skalden utgår
från begreppet såsom det gudomliga och går derifrån in i werklig-
heten: religionslyriken Följande blir då schemat-
1. Antik Lyrik, som antager en mera symbolisk karak-
ter, så att den på första ståndpunkten sträfwar att i det en-
skilda fullståndigt uttrycka iden, på den andra att driswa iden
in i werkligheten, och på den tredje förutsätter iden som be-
grepp och bildar deß existens.
A. Första ståndpunkten:
u. Sången. Medwetandet uttömmer sig i en wis; rigtning på
det enskilda, uttömmer sig i en enda känsla t ex kärleks-
dikten.
sh. Under wissa allmänna synpunkter utwecklar sinnet de olika
känslorna som sina modisikationer. Dit höra Elegien,
Epistlen, Epigrammetz
I. Andra ståndpunkten:
n. Den Heroiska eller Pindariska Hymnen. Begreppet
fattas som i werkligheten närwarande, men såsom begrepp, icke
som stämning. Framställningen är epist, men grundad på
reflexion; allt är symbol, men får betydelse endast genom
förståndets förbindande kraft
b. Horatianska Oden. Begreppet höjer mångfalden upp
till sig och låter den synas som utwecklig af ett i den när-
warande begrepp. ,
c. Tredje ståndpunkten:
n· Dithyramben. Sinnet, uppfylldt af det gudomliga, ut-
strömmar i en wiß rigtning.
li. Den episka hymnen, der det gudomliga begreppet som
sådant gifwer sig sjelf sin framställningsform Denna hymn
skildrar endaft en gud och denne blott ur en synpunkt be-
traktad -
2. Den nyare Lyriken år mera reflekterande. Motsat-
serna förena sig derföre hår mera än i den antika; och ar-
terna flyta mera öfwet i hwarandra. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
