Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte Kapitlet.
segels esiheiiscu syfte-tu
Solgers metafysiska grundtanke, att det absoluta genom att ne-
gera sig sjelft öfwergär till ändlighet och äter upphäfwer denna ne-
gation, ätersinna wi hos Hegel 1), om ock der wäsendtligen modifie-
rad. För Solger war ändligheten det intiga och hade ingen giltighet,
Hegel deremot låter icke ändligheten blott upphäfwa sig eller gå
under i det oändliga, utan det ändliga, ehuru en negation, fär
tillika en affirmativ och positiv betydelse sig tillerkänd. Hwad för
öfrigt beträffar Hegels allmänna werldsäsigt, fä förutsätta wt såsom
bekant, att den gör anspråk på att hafwa till sin fulländning bragt
den ifrån Kant utgångna och af Fichte och Schelling fullföljda idea-
lismen. Deß problem är, att ä ena sidan uppwifa tanken fäfom
1) Georg Wilhelm Friedrich Hegel war född i Stuttgart 1770.
Sedan han 1793 afflutat sina akademista studier i Tübingen genom teo-
logie kandidat-examen, war han privatläkare till 1801 och sysselsatte sig
under denna tid med silososifta studier. År 1801 blef han docent i silo-
sofi i Jena och 1806 e. o. professor t filosofi derstädes; under de mellan-
liggande åren hade han utarbetat sin "Phcenomenologie des Geistes,"
hwilket arbete han sjelf kallade sina "filososiska upptäcktsresor." Är 1808
blef Hegel rector wtd Gymnafium i Nürnberg och här utarbetade han
sin «Wissenschaft der Logik." 1816 utnämndes han till fil. professor i
Heidelberg, der han stref sin "Encyklopedie," och blef 1818 Fichtes efter-
trädare pä filososifka lärostolen wid universitetet i Berlin. Eftet hans
förflyttning dit blef hans silososiska system mera kändt och gjorde snart
epok. Hegel afled i choleran i Berlin 1831. En förening af hans lär-
jungar hafwa utgifwit hans skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
