Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hagels esthettsia syften-. 131
sjelfwa wäsendei och substansen uti allt, i de yttre tingen lika wäl
som i det tänkande subjektet, och att å andra sidan, sedan denna
tankens allomfattande karakter blifwit ådagalagd, ur denna princip
härleda och förklara universum, åtminstone i anseende till deß all-
männa och nödwändiga innehåll (Werldsbegreppet). Det förra blef
uppgiften för hans "Phænomenologie des Geistes," som derföre kor-
tast torde kunna betecknas såsom en reduktionsproceß af det gifna
werkliga till den rena tanken såsom deß princip; det sednare åter
blef uppgiften för framställningen af silososiens system sådan som
denna lemnades uti "Encyklopedie der Philosophischen Wißenschasten."
Men ehuru Phcenomenologien egentligen blott skulle utgöra in-
ledningen till filosofiens system, så blef den dock i sjelswa werket
hela systemet i deß första gestalt; och på grund deras kom Hegel,
enligt hivad han sjelf säger (Encykl. I sid. 60), att deruti widröra
och behandla frågor, hwilken egentligen "tillhöra konkretare delar af
filosofien." Till dessa frågor hörer också den om kons ten, hwil-
ken här fattas som konstreligion. Denna uttryckligen gjorda
förblandning af konst och religion upphäfwes dock uti Hegels sed-
nare arbeten, hwarföre wi icke wid den nu wilja uppehålla oß. Wig-
tigare för oß är att lära känna den plats, som läran om konsten
intager uti det Hegelsta systemet; och wi wända oß till den ändan
till Hegels "Encyklopedie," sedan .wi dock först i korthet redogjort för
den metod Hegel följer.
Såsom redan är nämndt war systemets uppgift, att ur det
rena tänkandet genetiskt och dialektiskt härleda werldsbegreppet. Nyck-
len till lösningen af detta problem anser Hegel ligga i det från
Fichte och Solger’hämtade begreppet om negationens negation. Tän-
kandet,Å som ursprungligen fattas såsom alldeles abstrakt och inne-
hållstomt, stall nemligen först negera sin abstrakthet (sätta sin moi-
sats, det ändliga) och derefter negera denna sin negation och upp-
taga den i sig såsom sitt moment. Det abstrakta momentet, frän
hwilket rörelsen utgår, kallas af Hegel det omedelbara, det an-
dra momentet kallas det förmedlade, och det tredje det genom
förmedlingen gångna nya omedelbara. Till det omedelbara hö-
rer sålunda allt, som kan sägas ligga på oändlighetens sida, hwar-
emot det förmedlade representerar ändligheten. Under denna form
skall det absoluta tänkandet utweckla sig till universum.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
