Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetlsta system. 149
modernas individualiseringar af allmänna makter blifwa deremot tom-
ma allegorier.
Wid dessa gudaidealer är det icke swärt att bewara idealiteten;
men gudarna äro endast de i rörelse sättande, och det egentliga in-
dividuella handlandet tillkommer menniskorna. Ehuru de ewiga mak-
terna utgöra den substantiella sidan af mennistans karakter, träda
de dock, dä de fjelfwa framställas som individer, i ett yttre förhål-
lande till menniskan, hwilket föranleder en egendomlig svårighet, i
sdet de förra synas göra inträng pä den sednares sjelfständighet. Ett
blott machinmessigt förhållande är opoetisttz ett sant idealt förhål-
lande inträder, då gudens innehåll uppwisas wara individens eget
. inre och konstnären wet förena båda genom-ett sint band; sä stil-
dras i Jliadens ttsta säng förhållandet emellan Achilles och Mi-
nerva.
De allmänna makterna, hwilka icke blott uppträda såsom sjelf-
ständiga, utan lika mycket blifwa leswande i individens bröst och
uppröra menniskans sinne, hennes innersta, kunna betecknas med or-
det patos. Patos är sålunda en i sig sjelf berättigad makt, som
fyller mennistosinnet, och är ett den fria wiljans wäsendtliga inne-
häll. Deß framställande utgör konstens medelpunkt; dct berör en
sträng, som återkltngar i hwarje bröst. För konstframställning läm-
par sig endast ett patos, som kan ligga till grund för en hand-
ling, således blott ett sedligt, icke ett wetenskapligt eller teoretiskt
religiöst I«). ’
De allmänna makterna behöfde för sitt förwerlligande indivi-
dualitet och framstodo som individens patos. Detta patos måste
sammansluta sig med den konkreta menniskosanden och bildar då ka-
rakteren, hwarföre man kan säga, att karakteren är patos i kon-
kret werksamhet. Det herrskande patos är endast en sida, om ock
en hufwudsida af en mennistas huswudkarcttterz imeimiskobröstet bo
alla gudar och abstrakt hängifwenhet ät en passion gör sinnet swagt
och kraftlöst; först genom sin rikedom och mängsidighet winner ka-
«) Jfr "Schiller« not. 3. Det är det positivt patetiska, som af He-
gel här omtalas. Hegel tager wanligen patos i betydelsen af den sedliga
makt, som utgör en menntsias innehåll; det kan äfwen annsändas i en
mera subjektiv betydelse, säsom uttryckande subjektets ur detta sedliga in-
nehåll sig härledande styrka, förenad med passionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
