Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 « Hegels esthettsta system.
dyrkan. Detta är hwarken konst eller symbol u). —- Först då men-
niskan afsöndrat de allmänna betydelserna ur naturföremålen, så att
en splittring i den omedelbara enheten inträdt, och då föreställnin-
gen fasthåller sitt nu icke mera i realiteten åskådade innehåll, ställes
till anden uppgiften att genom fantasien gifwa det allmänna inne-
hållet en ny ur anden producerad gestalt. Då detta endast kan ske
symboliskt, skulle man här tro sig hafwa den egentliga symbolen.
Men till en början råder en förwirring så wäl i afsöndrandet som
i försoningen. Betydelserna äro blott abstraktionen och det, hwari-
genom de uttryckas, är det abstrakt yttre och sinnliga. Den ena
sidan innehåller icke den andra som sitt moment, och derföre tumlar
fantasien om emellan båda, driswes från en sida till den motsatta
och wisas från denna-åter tillbaka, troende sig uti denna tumlande
sträfwan efter försoning hafwa funnit sitt mål. Det högsta och all-
männaste hopföres med det lågt sinnliga, och om äfwen en aning
uppstiger om det olämpliga deruti, ’så wet fantasien ingen annan
hjelp än att förwrida och öfwerdrifwa gestalten. Denna symbolik«
är den fantastiska; historiskt se wi den uti Jndiernas konst.
De fattade hwarken betydelserna i deras klarhet eller werkligheten i
deß rätta gestalt och betydelse. Brahma, det absoluta, war den yt-
tersta abstraktionen, hwilken menniskan ej kan satta och hwilken hon
endast kan hinna genom att döda sitt medwetande; den är derföre
icke föremål för konst och fantasi. Men«från detta öfwersinnliga
springer den indiska fantasien öswer i den wildaste sinnlighet, och
konsten slår bryggan antingen sä, att det högsta absoluta innehåll
inlägges i ett enskildt«föremål, hwilket betraktas som wore det det
absoluta sjelft, eller ock underkastas den sinnliga existensen de wil-
dciste öswekdkifiek så i rum som i tid och fskwkides tia det kolos-
sala och groteska för att kunna wärdigt uttrycka det obestämda och
abstrakt gudomliga, på samma gång som allt höljes i en töckenart-
gifning, i hwilken konturerna förswinna, och man ej rätt wet hwar
man är hemma. Jngendera är« rent symboliskt; i förra fallet är
, bilden sjelswa innehållet, då den rätta symbolen blott skall antyda ,
u) Framställningen af denna religionsform, som i Hegels Esthetik
upptager 10 sidor-, höter till Religionssilososien och ej till Efthetiken. Jfr
hwad som blifwit yttradt not 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
