Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetifka system. 159
innehållet; i sednare fallet förwrides bilden, dä deremot symbolen
låter bilden behällasin naturliga gestalt. Renare symbolisk är en
tredje yttring af indist konst: personisikationen eller anwändandet af
menniskogestalten Men den betydelse, som genom en sädan skall
uttryckas, är icke en fri andlig subjektivitet, utan en abstrakt bestäm-
ning eller något blott naturligt (strömmarnes, bergens lif m. m.)
Personisikationen af dylika abstrakta blifwer derföre ytlig och be-
höfwer för tydlighetens skull uppblandas med andra gestalter, hwar-
jemte det icke egentligen är uti subjektet sjelft, utan i deß handlin-
gar, hwari betydelsen inlägges. Men äfwen personisikationerna äro
ej egentliga symboler; tillfölje af deras ytlighet stär gestalten ej i
någon närmare förwandtskap med sitt innehåll. En öfwergäng till
egentlig symbol finner H. i framställningarne af indiernas botöf-
ningar. — Skall ett rätt symboliskt förhållande inträda emellan be-
tydelse och bild, så mäste betydelsen, såsom fri för sig, wara alldeles
skild frän den sinnliga gestalten. Det war den icke hos indierna,
den kunde icke för sig fasthållas, utan slog ögonblickligen öfwer i sitt
extrem. Nästa steg till symbolens utweckling består dä deruti, att
det allmänna blir fritt för sig; det sker derigenom, att det finnliga
negeras och att denna negation uppfattas som ett moment i det ab-
soluta sjelft, fä att det gudomliga synes’som sitt eget negerande, och
negationen blir det absolutas immanenta bestämning. Genom denna,
bestämning blir det absoluta i sig konkret, då det hittills endast wa-
rit abstrakt. Det absolutas första negation i sig kan icke wara an-
dens fria sjelfbestämnt som ande, utan är den omedelbara natur-
liga negationen, är döden. Wi se dödens och smärtans förherrli-
gande inträda i folkmedwetandet. Det absoluta fattas såsom det,
hwilket har att beträda dödens wäg, måste uppstä, hafwa tillwaro
och dö, men genom denna dödens förintelse återställer sig till posi-
tiv enhet. NU först kan den egentliga symbolen framträda, ty nu
först börjar betydelsen att sätta sig fast emot den naturliga realite-
ten, men, emedan den genom det naturligas negation arbetar sig
fram, fasthänger den dock ännu med detta och kan icke i sin klara
allmänhet utan yttre gestalt sattas af medwetandet. De natur-former
eller menskliga handlingar, hwilka skola uttrycka detta innehåll, be-
tyda hwarken sig sjelfma, icke heller äro de omedelbara framställnin-
gar af det gudomliga, utan skolä blott hafwa qualiteter, som hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
