Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Hessen ests-rista system
ningen af dessa ämnen. Dertill kommer, att konstnären med sin
ande och sitt sinne lefwer sig in uti dessa föremål och framställer
dem liksom besjälade af sin ande. Hit höra inom poesien: skildrin-
dringar af husliga lifwet, af de lägre ståndens lif m. m. Jnom
målarekonsten möter oß holländarnes genremåleri. Deras skildringar
af sitt hemlands natur och seder intressera dels genom den tekniska
fulländningen, dels genom den belåtenhet och den glädje, de uttala
öfwer åfwen det wanligaste och obetydligaste i lifwet, en fröjd, som
har sitt ursprung uti kärleken till det land, det wälstånd och den
frihet, som holländarne sjelfwe af natur och menniskomakt tillkäm-
pat sig «). —- Ä andra sidan stamträdet subjektiviteten i desz
ensidighet så att konstnären i sin produktion blott afser att fram-
ställa sig sjelf: konsten blir då humoristisk konst. Den subjek-
tiva humorns werksamhet går ut på att upplösa allt och låta det
sönderfalla, som i werkligheten will taga fast gestalt eller gifwer sig
skenet af att hafwa en sådan. Skall humorn icke sjunka ned i platt-
het, måste den wara förenad med ett djupt och rikt sinne, som ur
de lösa och subjektiva infallen låter något substantiellt framgå «·).
Till denna framställning af den romantiska konstformen ankny-
ter Hegel några betraktelser öfwer den nyaste konsten. Konstnären
uti wåra dagar intager en helt annan ståndpunkt än fordna tiders
konstnärer. De olika werldsåskådningar, som wi betraktat, utgjorde
hela tiders och nationers religion och substantiella anda; de bildade
U) Hegels förträffliga karakteristik as Nederländska genremåleriet —-
ett ämne, till hwilket han på flera ställen i sin esthetik återkommer sjfr
not.»10) — aflägger det bästa bewis på sundheten af hans konftsmak.
Erkännande dessa målningars konstwärde, förklarar han med skarpsinnig-
het och finhet deras egendomligheter och arten af deras skönhet — och
dock låter detta hans omdöme icke rätt förena sig med den i hans esthetik
förherrskande religionsfilososiska ståndpunkten.
U) Wi hafwa här för oß en af de swagare punkterna i Hegelfta
esthetiken. För Hegel är humorn endast en yttring af konstnärlig god-
tycklighet, och hans tillägg, att något substantiellt bör framgå nr de lösa
infallen, om humorn icke skall blifwa platt, bewisar tydligen, att han icke
ansåg detta substantiella höra till humorns egendomliga wäsende. För-
modligen ligger häri äswen en opposition mot romantiken, hwilken i sitt
intresse öfwerde uppskattandet af humorn och i den säg höjdpunkten ·af
all konstyttring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
