- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
177

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hegels esthetifka system. 177

prosaiska objektivitet, å andra sidan uppträder subjektivi-
teten med sin känsla och sina åsigter, wet att med qwickhetens rätt
och makt göra sig till herre öfwer hela werkligheten, kastar allt om
hwartannat och låter ingenting gälla i deß naturliga sammanhang.

Enhwar af dessa båda sidor framträda sjelfständiga i konsten.
Ä ena sidan framställer konsten werkligheten och deß mångfaldiga«
företeelser i all deras föränderlighet och förgänglighet Derwid kan
frågan uppstä, om sådana framställningar werkligen äro konstwerk?
Iemförda med de ideala konstwerken komma de wisserligen till korta;
men här blir en annansida utaf konsten wigtigt den subjektiva upp-
fattningen och utförandet af konstwerket, den individuella talangen,
hwilken giswer det betydelselösa betydelse medelst den naturtrogna
sanning och den beundranswärda skicklighet, som utmärka framställ-

frågan om romantikens upplösning tänkt på den moderna konsten, utan
deßemellan fattar han den som en och samma konstform med den roman-
tiska, hwilket synes då han talar om det romantiskas innehåll; då heter
det, att sedan Olympen blifwtt störtad och naturen icke mera lifwas af
Gudar, har konsten fått till sitt innehåll hela den inre och yttre werl-
den. Detta kan egentligen först sägas om den moderna konsten, ty äf-
wen medeltiden hade sin religiösa fantasiwerld: Maria, englarne, helgo-
nen m. m. Uti kapitlet om karakterens formella sjelfständighet« har huf-
wudsakligast den moderna konsten föreswäswat Hegel. — Wäl förekomma
wid slutet af framställningen utaf den romantiska konstsormen några an-
märkningar om den nyaste konsten, hwilkas hufwndsakliga innehåll wi
ofwan i texten skola angifwa Dessa antyda några af olikheterna emel-
lan romantisk och nyare konst; men dels äro de hällne i en swäfwande
och obestämds ton, dels förklara de icke huru en skönhet kan i den nyare
konsten finnas ester upplösningen af det, som utgör all konsts wäsende.

Häraf synes, att Hegel dels icke sett hwarest den rätta gränsen emel-
lan romantisk och modern konst går, dels ur skönhetens synpunkt för lågt
uppskattat den romantiska och ännu lägre den moderna, der denna börjar
utweckla sig ur den förra. J sjelfwa werket är också Hegels åsigt den, att
om man asser konstens högsta bestämmelse, är och blir hon något förgän-
getz för oß moderna menniskor erbjuder konst-verket icke ensamt en ome-
delbar njutning, utan det wånder sig på samma gäng till tvär reflexion-
eggar oß till undersökning af deß innehåll och framställningsmedel. We-
tenfkapen om konsten, menar H» år för oß af större behof än konsten
sjelf; wi sträfwa icke så mycket att åter upplifwa konsten, som mera att
förstå hwad konsten är.

Ljunggren. Esthetiska Shikoku-. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/1/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free