Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 Hegels esthetiska system.
bredd — med grazie menas det, att konstwerket wänder sig öfwer
till åskådaren —, men denna grazie är fri från all sträswan att
behaga, den är blott en gunst, som saken sjelf wisar åskådaren. J
den angenäma stylen deremot nedsjunker grazien till effektsökeriz
konstverket will behaga och synes icke såsom nog för sig, utan will
locka åskådaren till sig. Jcke saken sjelf och den i deß natur grun-
dade form, utan konstnärens subjektiva afsigter och hans skicklighet
är hwad som fängslar intresset.
Hwad beträffar konstens indelning, så upptages här samma
indelningsgrund som inom andra delen, emedan enhwar as de en-
skilda konsterna företrädeswis motswarar den ena eller andra af de
historiska konstformerna. Det symboliska konstidealet motswaras af
den konst, som har att ombilda det objektiva, naturomgifningen, till
en skön omgifning för anden, ty det yttre kan i den endast anty-
dande uttrycka det andliga; denna konst är arkitekturen. Det
klassiska idealet motswaras af den konst, som framställer det abso-
luta i deß sjelfständiga, i sig hwilande yttre realitet, eller af s tulp-
turen. Det romantiska idealet motswaras af den konst, som har
att gestalta den subjektiva innerligheten och den ändliga partikulari-
teten; men detta är icke ett werk af en enda konst, utan sker genom
flera: de romantiska konsterna, hwilka äro: måleriet, som
genom den yttre gestalten uttrycker det subjektiva inre, mus iken,
som icke uti den yttre realiteten, utan endast i ett uti fin yttring
hastigt förswinnande och sig sjelf upphäfwande yttre, tonen, uttrycker
det inre som sådant eller den gestaltlösa känslan, samt poesien,
som icke för den sinnliga åskådningen, icke heller för den ideala käns-
lan, utan för den andliga föreställningen och åskådningen framställer
andens hela oändliga rikedom «).
«) Emedan hela konster och hela grupper af konster företrädeswis
motswara ett ideal eller, som H. säger, en "konstform" och inom den haswa
blifwit företrädesin utbildade, så lägger Hegel detta historiska moment
— historifkt, emedan konstformens olikhet har sinsinnersta grund uti olika
folks och tiders werldsåskådning — till grund för sin indelning af kon-
sterna. Arkitekturen är den symboliska, skulpturen den klassiska, måleri,
musik och poesi bilda såsom en grupp den romantiska konsten. Denna in-
delningsgrund medför dock åtskilliga betänkligheter Det är ett faktum, att,
fastän en konstsorm kan sägas uppenbara sig renare och fullare uti en äni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
