Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetiska system. 181
a) Wen. Så wål historiskt som till begreppet år ar-
kitekturen den första konsten "). Hennes uppgift år att ombilda den
yttre naturen till en skön-gestaltad omslutning för den förutsatta för-
kroppsligade anden, menniskan eller gudabilden. Hon är derföre till
öfriga konster, så har dock hwarje konstutöfwande folk och tid odlat mer
än en konst; deßutom år. såsom Hegel sjelf medgifwer, poesien den abso-
lut allmänna konsten, hwilken återfinnes uti alla tider och hos alla folk-
Till följe deras inwecklar honom denna princip uti starka motsägelser;
såsom t. ex. den, att arkitekturen skall wara den symboliska konsten, ehuru
den, efter Hegels egen utsago, först inom den klassiska konstformen får sin
begreppsenliga avveckling eller den, att en af poesiens arter, epos, wan-
nit sin högsta fullkomlighet inom den klassiska konstformen, fastän poesien
år en romantisk konst. Derjemte har måleriet, som år en bildande konst,
i och för denna princips skull blifwit lösryckt från sitt samband med de
andra bildande konsterna. Dessa och andra dylika inkonsequenser blifwa
en oundwiklig följd af det historiska momentets uppställande såsom enda
indelningsgrund.
") Hegel tyckes hår göra anspråk på, att den ordning, uti hwilken
konsterna enligt hans grundprincip följa på hwarandra, skall wara den
samma som deras historiska ordningsföljd Det kan på sin höjd medgif-
was om de tre bildande konsterna, och detta endast uti antiken; ty un-
der medeltiden följde på arkitekturens utbildning måleriets, utan att skulp-
turen trädde emellan, och wår tid ser måleri och skulptur uppblomstra,
utan att de åro föregångua af någon byggnadskonstens blomstringsperiod.
På poesien kan deßutom en sådan kronologisk anordning alls icke an-
wåndas.
Hwad beträffar indelningen af konsterna så hafwa wi redan wid
Solger (not. 35) gjort uppmärksam på, huru olika den kan wara och
huru skål kunna upp-visas för hwarje anordning. Solger satte poesien
som den universella konsten emot de öfriga konsterna och skilde inom de-
ras grupp emellan skulptur och måleri å ena sidan, samt arkitektur och
musik a den andra. Hegel såtter plastiken som den mellersta med arki-
tekturen som extrem å ena sidan och de romantiska konsterna å andra.
Weisse såtter musiken i början såsom det gestaltlöfa innehållets konst, i
midten de bildande konsterna såsom idealets objektiva utbredning och i
slutet poesien såsom den konkreta enheten. Vischer, hwilken som indel-
ningsgrund uppställer olikheterna uti fantasiens inre organisation, såsom
den i hans systern underklas, gör början med de bildande konsterna, den
för ögat organiserade fantasien, låter derpå följa musiken, den för hör-
seln organiserade fantasien, och slutar med poesien, den för den ideelt satta
sinnligheten lämpade fantasien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
