Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetists systems « 187
uti den menskliga kroppsformen, ehuru detta allmänna stall så in-
dividualiseras, att icke blott den abstrakta lagen, utan ock en dermed
innerligt försmält individuell form skall framstå för ögat. Uti en
sådan fullständig enhet af det inre och det yttre består just det klas-
siska idealet, och, skulpturen är derföre detta ideals konst. Den in-
delning, som blef anwänd wid arkitekturen, kan icke här tillämpas;
skulpturen är klassisk.
Hwadv nu beträffar den ideala skulpturgestaltens all-
männa karakter, fä ligger den uti det lefwande uttrycket eller
deruti, att det naturliga och materiella blifwit totalt kufwadt och ge-
nomträngdt af en allt lifwande själ. Det allmänna innehållet war
konstnären gifwet i mytologien, de menskliga kroppsformerna och
deras fullkomlighet i enskildheter sörefinner han äfwen, men det är
genom sin egen andes skaparekraft som han skall till ett indivi-
duellt harmoniskt helt försmälta innehållet med formerna. Detta
åstadkommer han genom att troget utarbeta alla enskildheter och pä
samma gäng medelst en rikedom på öfwergäugar sätta dessa enskild-«
heter i sammanhang med. icke blott de närmast liggande delarne,
utan äswen med det hela. Här är dock icke fråga om en slafwisk
.naturhärmning; ty skulpturen har blott att göra med formen ideß
abstraktion från menniskokroppens öfriga egenskaper; derföre afsön-
drar hon hivad som häntyder pä blotta«naturfunktioner, likasom hons
icke fortgår till att utarbeta äfwen de minsta partikulariteter t. ex.
wid hårets behandling. Wid bestämmandet af idealets särskilda
delar, såsom den grekiska profilen, ansigtetspartierna, ställningen
m. m. följer Hegel i det närmaste Winckelman; och då wi, om wi
här wille följa honom, skulle löpa fara att förlora oß i detaljer, så
gå wi heller förbi detta. Endast om beklädnaden wilja wi anföra
hans åsigt. För- den sinnliga skönheten är nakenheten lämpligast; men
sinnlig skönhet är ejsskulpturens yttersta mål, utan hon will i det
fälliga subjektets stämning. Hegel utsträcker dock sitt förbud mot minspes
let något för längt; ty ehuru visserligen plastiken icke sär försöka fram-
ställa sådana miner, hwilka uttrycka ett inbundet och nr det kroppsliga
tillbakadraget sinnes plötsliga framträdande i det yttre, så gifwes det dock
ett minspel, hwilket är en werkning af en, hela gestalten genomström-
mande wäsendtlig känsla, och detta ligger inom plastikens gebit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
