Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetiska system. 191
är hufwudsaken. Konstnären lemnar icke blott afbilder af yttre ob-
jektet, utan han gifwer oß på samma gäng sig sjelf och sitt eget
inre. Man kan derföre. säga, att måleriet har det inre sinnet till
sitt egentliga innehåll. Se wi närmare pä beskaffenheten af det,
hwilket, af känslan upptaget, kan bilda måleriets innehåll, fä är
det gudomliga det högsta innehåll, som den subjektiva innerligheten
, kan upptaga, och mälarekonstens förnämsta ämne blir då att fram-
ställa det inres, genom kamp och smärta wunna försoning med det
gudomliga, framställa själen, som wäl will sig sjelf, men will sig
uti ett annat, uppgifwer sig och sin partikularitet för att uti Gnd
sinna och njuta sig sjelf. Detta innehåll kan betecknas med den
religiösa kärleken, och i motsats till antikens lugna storhet och sjelf-
ständighet karakteriseras detta ideal af stilla frid. Den himmelska
kärleken höjer menniskan öfwer det ändliga och öfwer hennes indi-
viduella karakter, ehuru wäl å andra sidan det karakteristiska, i öf-
werensstämmelse med den romantiska konstformens princip, här fritt
sär utweckla sig; det karakteristiska stöter dock icke kärlekens inner-
lighet, utan den sednare å sin sida avvecklar sig fritt och bildar det
sant sjelfständiga innehållet. fDe föremål, som höra till denna krets,
äro redan omtalade wid redogörandet för den romantiska konstsm-
mens religiösa krets, och wi kunna dit hänwisa. — Ett annat, det
nyssnämnda motsatt slag af innehåll bildar naturen och’närmast
landskapet. Subjektet finner uti naturen drag beslägtade med det
andliga; naturens lif sammanstämmer med subjektet såsom sjelft lef-
mande, och naturens olika situationer wäcka stämningar i själen,
hwilka motswara stämningarne i naturen. Detta lif och dessa stäm-
ningar, icke föremålen sjelfma, utgöra det egentliga innehållet nti
mälarekonstens framställningar af naturen. — Mälarekonsten har
äfwen att framställa det i sig partikulariserade inre, hwilket kan om-
fatta allt, hwaruti menniskan, säsom enstildt subjekt, kan inlägga sitt
intresse och sinna sig tillfredsställd; denna konst kan derföre upptaga
äfwen det mest hwardagliga och obetydliga, scener ur menniskolifwet
m. m. Det intresse, som sädana framställningar wäcka, beror icke
af föremålen, utan deruppå, att subjektet uti dem lefwat sig in samt
i dem nedlagt sin individualitets hela energi; det är detta själfulla
lis, som bildar det egentliga innehållet Deraf följer äfwen, att det
sätt, pä hwilket konstnären uppfattat, framställt och utfört dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>