Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Hegels esthetiska system.
sidan är utan den andra, är dock sanunanhanget så löst, att hivar
och en är sjelfständig för sig, och om det än lyckas att djupare
förena dem, så misar sig dock- det inre såsom gående utöfwer sin
förfmältning med det objektiva. J det romantiska wisar sig sålunda
ett nedsättande af det objektiva yttre, och de olika graderna af denna
nedsättning samt konstens deras beroende förandligande uttryckes ge-
nom de olika arterna af romantisk konst: måleri, musik och poesi·
1). W. Enligt den hittills följda utwecklingsgången
är wisserligen det inre att fatta som reflexion i sig, men derjemte
såsom ett tillbakagående ur det yttre och kroppsliga; derföre
kan konsten på denna första ståndpunkt icke undwara det sinnliga
och synbara, utan framställer sitt nya innehåll uti naturens och den
menskliga gestaltens former; men frän att wara omedelbart tillma-
rande i rummet förwandlas gestalten till ett af anden frambragt
s ken, på samma gång som fritt spelrum lemnas åt hela deß par-
tikularitet. Denna ståndpunkt intager måleriet, hwars sinnliga
material år färgen. Ehurutsäwäl hos Orientalern som hos Gre-
ken och Romaren fanns en målarekonst, utgör dock måleriets inom
romantiken wunna utbildning denna konsts egentliga medelpunkt;
ty först uti den romantiska konstformens stoff fann målarekonsten
det innehåll, som bäst lämpade sig för deß fratnställningsmedeL
Målarekonstens innehåll är den för-sig-warande subjektivite-
ten. Beträffande det inre kan individualiteten aldrig fullt uppgå
uti det substantiella, utan måste twertom wisa, att hwarjedeß inne-
håll är blott detta subjektets, och att det i detta innehåll har och
uttrycker sig och sitt inre; icke heller kan subjektet såsom i skulptu-
ren-beherrsta den yttre gestalten. Då subjektiviteten emellertid kan
ingå uti allt särskildt och göra det till sitt innehåll, så har den der-
igenom ett större område för sina framställningar än skulpturen
hade; allt kan hårinom winna plats. Men hivad helst subjektet
upptager, besitter det detta blott som ett subjektivt, och äfwen om
känslans innehåll är det objektiva och absoluta, så har subjektet
detta icke i form af allmänhet, utan endast så som det af mig, det
bestämda subjektet, uppfattas och kännes, och så endast framställes
det af konsten. Likafå om målarekonsten återgifwer yttre naturföre-
mål, så äro icke dessa konstwerkets kärna; utan den subjektiva upp-
fattningens och utförandets lif och själ eller konstnärens eget sinne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
