Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Hegets esthetiska system.
I
der samma ttdsrynid utgör grunden för tonernas olikhet med hän-
seende till deras höjd och djup. Och twenne toners förhållande till
hwarandra med hänseende till deras höjd och djup kallas en inter-
vall. Dessa enskilda intervaller blifwa icke stående likgiltigt
emot hwarandra, utan sammansluta sig till en totalitet, närmast en
sådan, uti hwilken den ena tonen omedelbart hänwisar på den an-
dra: en tons kala. Hwarje ton i skalan kan sjelf åter bli grund-
ton uti en ny tonrad, hwilken ordnas efter samma lag som den
första, och deras uppkomma de olika tonarterna. Då tonerna
blott genom sitt förhållande till hwarandra blifwa hivad de äro, så
måste olika toner sammansluta sig till ett och samma tonande, och
denna förening af toner utgör ackordets begrepp. Antingen sam-
manstämma sådana förenade toner, eller äro de motsatta, bilda dis-
sonanser, och dessa sednare måste då upplösas, hwaraf uppkomma
olika slag af ackorden Liksom tonerna, så fortskrida åswen ackor-
derna och bilda en totalitet, ett i sig nödwändigt system. Lagarne
för ackorderna utgöra den egentliga harmoniläran. — Harmonien
så wäl som takten utgöra icke den egentliga musiken, utan bilda
blott deß substantiella grund och botten. Det poetiska i musiken,
själens fria tonande på musikens fält, är melodien. Den är å
ena sidan oafhängig af takt, rytm och harmoni, men å andra kan
den endast genom dessa medel blifwa werklig; den underkastar sig
derföre de rytmiska och harmoniska lagarne och blifwer derigenom
först rätt fri. J hwarje art af musik måste det melodiska, det sång-
« bara, wara det förherrskande.
Återstår nu att betrakta dessa musikaliska uttrycksmes
dels förhållande till innehållet. Musiken ansluter sig an-
tingen till känslor, föreställningar och betraktelser, hwilka genom ord
uttalas: den beledsagande eller accompagnerande musiken;
eller ock gör den sig sjelfständig inom sitt eget gebit, hwarwid den
antingen omedelbart försänker innehållet uti melodierna och deras
harmoniska genomarbetning, eller oafhängig af hwarje innehåll öf-
wergår uti ett klingande eller tonande som sådant: den s jetf-
ständiga musiken. — Med accompagnerande musik me-
nas icke här instrumental-musiken, såsom beledsagande sångstäm-
man, utan den musik, som ansluter sig till en gifwen text, således
snarare sångstämman, hwilken härwid äfwen kan sättas i förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
