Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegels esthetiska system. 209
den, till hwad som sker, icke hemtas ur karakterens individualitet
eller subjektiva stämning, utan då de yttre omständigheterna gälla
lika mycket som karakteren, så kan den episte hjelten utan skada för
sin poetiska individualitet synas gifwa efter för det yttre; ja, äfwen
der resultatet skall framgå ur hans eget beslut, håller han sig till
de reela omständigheterna och det, sonc sätter honom i rörelse, är
icke en subjektiv stämning, utan det i och för sig giltiga, det sed-
liga. Äterstår att tala om det episka werkets enhet och afrundning.
Man har ansett, att ett epos kan börja på hwad punkt som helst
och utdragas hur långt som helst; detta är origtigt. Ett isig sjelf .
bestämdt ändamål eller tillfredsställandet af en särskild drift (Achil-
les’ wrede) måste i form af episk tilldragelse wara den sammanhål-
lande enheten, så att skalden blott berättar hwad som är den egent-
liga werkan af denna drift eller af detta ändamål. Men då den
bestämda handlingen försiggår inom en nations substantiella totallif,
och då detta uti epos är af lika wigt som den särskilda tilldragel-
sen, så är den episka enheten först då fulländad, när äfwen den to-
tala werlden, som bildar bakgrunden, är fullständigt utwecklad, samt
båda dessa hufwudsferer förblifwa i lefwande förmedling och ostörd
enhet med hwarandra.
Detta är karakteren af det egentliga epos; deß form af objek-
tivitet har blifwit anwänd på andra diktformer, hwilkas innehåll icke
uti sig har den sanna betydelsen af äkta objektivitet; sådana äro idyl-
len, lärodikten, romansen, balladen, af hwilka de twå sednare lika
mycket tillhöra lyriken. Annorlunda är wäl förhållandet med Ro-
manen, det moderna borgerliga epos, hwilken framställer liksom epos
en total lifs- och werldsäskådning, hwars innehåll framstår inom en
individuell tilldragelse, den der bildar medelpunkten för det hela.
Hwad som felas romanen är det ursprungliga poetiska werldstill-
· ståndet. Den förutsätter en prosaisk blifwen werld och söker inom
den tillkämpa poesien deß förlorade rätt med hänseende till såwäl
tilldragelserna som individerna «).
Lyriska poesien. Uti epos förswann subjektet och uppgick
uti den poetiskt framställda objektiviteten; uti lyriken deremot är
") Orsaken till det knapphändiga sätt, pä hwilket romanen här om-
talas, hafwa wi i noten 34 angifwit.
Ljunggren. Esthetiska Systemer. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
