Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Hegels esthetiska system
handlingen synes lika mycket betingad genom omständigheterna som
genom wiljan. Dermed är dock icke sagdt, att slumpen här har
fritt spel; twertom stall epos framställa det substantiella, nödwän-
digh»eten, och i denna mening kan det sägas, att i epos herrskar
ödet. Den dramatiska karakteren bereder sig sjelf sitt öde, men för
den episke beredes det. Omständigheternas makt är ödets werksam-
het, och i epos se wi för oß utbredt ett allmänt tillstånd, ihwilket
menniskornas handlingar och öden framträda som blott enskilda och
öfwergäende. Det tragiska i dramatisk betydelse ligger deri, att in-
dividen dömmes som person, i episk deri, att han dömmes i sin sak,
att sakens storhet war för stor för personen. Denna nödwändighet .
kan i epos framställas antingen så, att genom de skildrade tilldra-
gelserna går en ton, som antyder att wi här hafwa att göra med
i sig sjelf grundade öden och icke med det blott tillfälliga och för-
änderliga; eller ock kan en ledande gudawerld fogas till den mensk-
liga, och händelserna päwisas såsom resultatet af de ewiga makter-.
nas beslut eller af deras deltagande uti handlingen. Det sednare
är renare episkt.
Den allmänna werldsbakgrunden och den individuella tilldra-
gelsen skola sammanslutas till ett helt. Hela den rika werld, som
epos utwecklar, alla de mångfaldiga föremål, det skildrar, skola brin-
gas uti en wiß relation till den individuella tilldragelsen och få icke
synas sjelfständiga för fig. J den individuella tilldragelsen är ut-
gångspunkten att söka, och i den har man att söka den« rätta situa-
tion, med hwilken början bör ske. (Jliaden wisar oß Trojanska
kriget, men blott inom formen af en bestämd tilldragelse, hwilken
anknyter sig till Achilles’ wrede; och med skildringen af denna wre-
des upplägande börjar derföre Jliaden.) Ur denna början utweck-
lar sig nu epos, men mera pä bredden, och det för att kunna full-
ständigt framställa hela den episka werlden. Hwarje sida af denna
werld erhåller en wiß sjelfständighet, och deraf härleder sig episoder-
nas betydelse i epos; dock måste äfwen dessa stä i samband med
händelsen och wisa sig werksamma för deß fortgäng eller åtminstone
wara hämmande hinder; ty epos fortskrider icke rakt pä målet som
dramat, utan uppställer hinder för den statliga upplösningen. Dessa
hinder måste dock synas uppkomma af sig sjelfwa och icke förråda
skaldens subjektiva afsigter. Hwad angår motiveringen, så får grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
