Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 Hegels esthetiskå system. «
breder sig, och på hwilken de nationella och poetiskt individuella egen-
domligheterna fullständigast framträda. Hit hörer först den egent-
liga wisan, den sjungna sången; den är ett omedelbart uttryck af
smärtan eller glädjen, af hela det partikulära inre. En annan grupp
bilda sonetten, sestinen, elegien, epistlen m. fi., i hwilka
känslans omedelbarhet höjer sig till reflexionens förmedling och till
en betraktelse, som blickande widt omkring sammanfattar den enskilda
åskådningen och sinneserfarenheten under allmänna synpunkter-. Som
en tredje grupp uppställes en del af Schillers lyriska dikter, i hwilka
skalden poetiskt reflekterande uttalar en storartad grundtanke och i de
präktigaste ord och bilder fullständigt och hänförande ntwecklar denna
tanke med eldig känsla och med en mångsidig betraktelse.
Dramatiska p«oesien. Dramat förenar den episka objekti-
yiteten med lyrikens subjektiva princip, framställer såsom omedelbart
närwarande en inom sig afflutad handling samt wisar både huru
denna handling framgår ur den sig genomföranw karakterens inre,
som ock huru den till sitt resultat är beroende af ändamålens, in-
dividernas och karakterernas substantiella natur. Liksom epos fram-
ställer dramat något som tilldrager sig, ehuru detta icke får i dra-
mat framgå ur yttre omständigheter utan ur individens wilja och
karakter; individen råkar-wid genomförandet af sitt ändamål imots
sats till andra samt i kamp med dem, och handlingarne leda, äfwcu
emot de handlande karakterernas wilja och afsigt, till en utgång,
genom hwilken« de menskliga ändamålens, karakterernas och konflikter-
nas inre sanna wäsende uppenbarar sig; detta bildar den episka prin-
cipen i dramat. J dramat liksom i lyriken är individens inre me-
delpunkten; men den dramatiska framställningen ätnöjer sig icke med
blott lyriska situationer och stämningar, utan framställer dessa be-
stämda genom den handlande karakteren, liksom å andrasidan hand-
lingens följder —- etnedan individen wet och will hwad han utför
— återwerka på individens karakter. och tillstånd. Denna indivi-
dens vch werklighetens werkan och återwerkan på hwarandra är den
lyriska principen i dramat. J dramat är sålunda handlingen ett
werkligt utförande af inre ändamål, med hwilka subjektet samman-
sluter sig såsom med sig sjelft, i hwilka det will och njuter sig sjelft
samt för hwilka det påtager sig answaret, i den mån de realiseras.
Dramat är abstraktare än epos, ty då handlingen beror på karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
