Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Hegels esthetiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–
—-
Hegels esthetiska system. , 217
hwilka äro betingade af en wiß tidsrigtning, ju förgängligare är
det, trots den förträfflighet det i öfrigt kan ega. Derjemte böra
de framställda karaktererna hafwa werkligt lif och icke wara blott
personifierade intressen. En utförlig skildring as olika karaktersdrag
eller ett hopande af egenskaper göra derföre icke hänvidlag tillfyl-
lest, utan hufwudsaken är, att individualiteten omfattar de olika
sidorna och sammansluter dem till enhet. Ytterligare måste dessa
karakterer framställas i kollision med hivarandra, emedan derigenom
först uppkommer dramatiskt lis. Ty det dramatiskt werkande är
handlingen såsom handling och icke den af det bestämda ändamålet
och deß genomförande mera oberoende erpositionen af karakteren; uti
ett drama afser allt den bestämda kollisionen och deß kamp, och in-
dividerna handla icke för att framställa karakteren, utan denna ut-
wecklas i och genom handligen "). Slutligen will publiken i dra-
mat se produkten af ett sjelfmedwetet och originalt skapande och
derföre deri igenkänna en individuell skalds konst och virtuositet.
Men skalden har icke derföre att framställa sina tillfälliga nycker,
sin ensidiga werldsäskädning eller sin individuella rigtning, utan med
«’) Åfwen Hegels uppfattning af dramat förråder inflytandet af hans
förkärlek för den antika poesien Hwad här oni detta ämne blifwit i
allmänhet yttradt träffar in äfwen pä det moderna dramat, men en och
annan anmärkning kan dock pä detta i mindre män tillämpas. Sä gäller
endast om det antika dramat den ofwan framställda satsen, att de ewiga
substantiella makterna äro, säsom individernas patos, det egentligen wer-
kande i dramat. Likasä här, dä Hegel frän Aristoteles upptager yttran-
det, att i dramat handlingen såsom handling är det egentligt dramatiskt
werkande, och att karaktersteckningen mera är en bisak, hwars utweckling
är en följd af individens handlande. Detta läter säga sig frän den gre-
kiska werldsäskädningens ståndpunkt, pä hwilken subjektets oändlighet icke
ännu gjort sig gällande, och det dramat werkligen eger en plastiskt episk
hållning. Uti det nyare dramat deremot är karakteren fullt ut lika wig-
tig som handlingen; detta drama gör allwar med dramats uppgift, att
ur den personliga karakteren ntweckla tilldragelsen, och män a händelser,
som för sig synas osannolika, fä en pregel af nödwändig et genom de
individuella karakterer, hwilkas werk de äro; fä uti flera af Shakspeares
dramer-. Man läse (sid. 224) Hegels egen skildring af den moderna tra-
gedien, och man skall finna, att han hast öppna ögon för den roll karakte-
ren der specars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
