Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning.
Friedrich Theodor Vischer är Hegelska skolans förnämsta
esthetiker[1]. Redan det betydliga omfånget af hans "Æsthetik"
[1] Friedrich Theodor Vischer, samtidens mest betydande esthetiker, är
född d. 30 Juni 1807 i Ludwigsburg, der fadren war archidiakonus.
Efter dennes död 1814 kom han till Stuttgard, der han besökte gymnasiet.
Hans håg låg åt målarekonsten, men då han icke fick tillfredsställa den,
bestämde han sig för ideologiska studier och ingick först wid seminariet i
Blaubeuren, sedan wid det i Tübingen. År 1830 vikarierade han för en
prest i Horrheim och blef 1831 repetent i seminarium i Maulbronn; under
tiden idkade han trägna filososiska studier. 1832—33 gjorde han en resa
till Tysklands förnämsta hufwudstäder, då hans sinne för konst fick en liflig
näring; efter hemkomsten tjenstgjorde han ännu tre år som repetent i
seminarium i Tübingen. Men år 1836 lemnade han den presterliga banan
och ingick wid universitetet i Tübingen, der han 1837 bles extra
ordinarie professor och egnade sig sedan uteslutande åt esthetik och tysk
literatur. Första frukten deraf war hans arbete: "Über das Erhabene und
Komische" (Stuttgard 1837). År 1839—40 samt hösten 1843 gjorde
han resor i Italien och Grekland för konsthistoriska studier. Till
ordinarie professor utnämndes han 1844 och höll derwid ett inträdestal, i
hwilket han utwecklade sin pantheistiska werldsåsigt, och hwilket ådrog
honom häftiga anfall från det kyrkliga och pietistiska partiets sida.
Ministern för underwisningswerken nödgades suspendera honom på 2 år. År
1848 waldes han till medlem i tyska nationalförsamlingen och tillhörde
der den moderata wenstern, men förenade sig slutligen med Gotha-partiet.
Efter församlingens upplösning återwände han till sin lärostol i
Tübingen. År 1855 emottog han kallelse till professor i esthetik och tysk
literatur wid Polyteknikum i Zürich, men öfwergick 1866 till
Polytekuikum i Stuttgard. År 1870 blef han adlad. Vischer har skrifwit en
mängd uppsatser i tidskrifter, af hwilka några äro samlade i "Kritische
Gänge" (Tübingen 1844. 2 Bh. Neue Folge 1860—75 6 b). Hans
hufwudwerk är: "Æsthetik oder Wissenschaft des Schönen», hwaraf den
första delen utkom 1846 och sista delen 1857. Han har dessutom
utgifwit "Göthes Faust (1875), romanen "Auch Einer" (1879) "Mode und
Cynismus" (1878), "Altes und Neues" (1881. 2 h.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0009.html
