Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(omkring 2500 sid. i stark oktav) låter förmoda, att man i den
skall finna en redogörelse för alla till wetenskapen hörande
frågor, större så wäl som mindre; och denna förmodan beswikes
icke. Sällan påträffar man i ett esthetiskt werk en så
skarpsinnig utweckling af de esthetiska begreppen, förenad med så
grundliga och widtomfattande konst- och literatur-historiska
insigter. Filosofens genomträngande förstånd ledes hos honom af
konstkännarens säkra öga, af det fina, känsliga skönhetssinnet.
Hela arbetet röjer en kraftfull manlig karakter, en lefwande och
warm öfwertygelse samt en eldig känsla, hwilken med sin glöd
färgar språket och stundom gifwer det hög rhetorisk lyftning.
Dertill kommer en rikedom på fina anmärkningar öfwer
enskilda betydande konstwerk, anmärkningar, hwilka för
konstwerkens belysning uppwäga många widlyftigt förklarande och
kommenterande skrifter. Månget hittills ouppodladt fält inom
esthetikens område har af Vischer blifwit upptaget och mästerligt
bearbetadt. Öfwer fantasiwerksamheten, öfwer läran om
kompositionslagarne har han spridt nytt ljus; hans framställning
af naturskönheten och af de enskilda konsterna prisas äfwen af
hans wedersakare, och dessa medgifwa äfwen, att han från skolans
ståndpunkt obestridligen förbättrat Hegels esthetik och lemnat
många bestämningar af sådan klarhet och sanning, att de skola
förblifwa wetenskapens oförytterliga egendom. Minst
tillfredsställande har man funnit hans utredning utaf de allmänna
esthetiska begreppen, "det skönas metafysik;" men de flesta
anmärkningar, man mot den framstält, hafwa hufwudsakligast
drabbat den följda methoden.
Vischer är strängare systematisk än Hegel sjelf, och han
genomför med skärpa den dialektiska methoden i dess anwändande
på läran om det sköna. Men denna method är som anden,
hwilken, en gång frambeswuren, icke mera lyder beswärjarens
röst, utan i stället gör denne till sin tjenare. Filosofen må
wilja eller ej, methoden rycker honom oemotståndligt med sig;
efter afmätt takt öppnar den, en ny Cerberus, sina tre swalg,
och filosofen må se till att han har något att stoppa i dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
