Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enkelt sköna. 21 -
den råa, den blinda tillfälligheten, i hwilken intet förnuftigt
kan upptäckas; den uppkommer deraf, att i samma rum och tid
sannvarande slägten siendtljgt sammanstöta. J det ena slägtets
sammanhang inkommer derigenom något, som icke höter dit,
som icke med det hela kan assimileras, utan owilkorligen wer-
kar skadligt, ja totalt förstörande på desz individer-. Döden af
ålderdomsswaghet t. ex. ligger i slägtets lag, likaså att en kri-
gare kan stupa i den kamp, hwari han inlåtit sig; men att
den tappre krigaren faller, emedan t. ex. ett regn gjort hans
wapen obrukbara, det är den råa« sammanhangslösaslumpens
werk. Här är full motsägelse emellan iden och werkligheten.
såsom hwarje konkret ett oberäkneligt, men det hindrar icke, attxwissa
allmänna lagar ur deß wäsende kunna utwecklas, och sålunda äswen för
proportionen, ett as. skönhetens momentet, en lag kunna uppställas, ehuru
den i tillämpningen tål wid betydliga modifikationer. —- Forskningar åt
dettavhåll kunna säkerligen i någon mån wara sruktbringande för we-
tenskapen. — ,
Men huru swårt det är att uppställa en sådan tillfyllestgörande lag
och huru söga sorskarne äswen i denna punkt komma öfwerens, wisas
deras, att äswen Zeisings proportionslag trots deß anspråk på obestrid-
lighet, sunnit sina wedersakare. G. Semper («Über die sormelle Gesetzs
mässtgkeit des Schmuckes". Zürich 1856) anmärker mot Zeistng, att
hans twådelning wäl sramhäswer konflikten emellan de båda på propor-
tionalitetsaxlen hwarandra polariserande krafterna, men icke har någon
symbol för bådas förmedling Han uppställer dersöre en tredelning, i
" hwilken mellersta delen utgör medelproportionalen emellan de båda an-
dra. Semper är dock mera liberal i tillämpningen as sin lag. "Tre-
delningen har icke som twådelningen något «gyllene snitt", enligt hwilket
en bestämd längd låter dela sig i tre bestämda proportionella delar; men
denna obestämdhet och frihet gör lagen sör densamma mera allmängiltig
och praktisk. Förösrigt önskar jag, att min lag måtte fattas mera vir-
tuelt än bokstafligt och icke så som skulle hwarie upprättstående konst-
eller natur-gestalt ester den strängt mathematiskt indelas; det giswas gan-
ska många och ganska olika medel för att för ögat tillfredsställande fram-
kalla denna proportionalitet«. Han tillägger: "Grekerna låta wid sina
plastiska mästerwerk hwarken figurens tre- eller tunt-delning styst och en-
sidigt framträda, utan de låta, liksom naturen gör, båda gå ösweri
hwarandra och genom ömsesidig kontrast höja och liswa hwarandra".
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
