Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Det enkelt sköna.
Hwad slutligen beträffar det sköttas förhållande till det
sanna, få kan numera, sedan det sköna blifwit befiäindt font
ringen as religionens uppgående i den absoluta andens andra form
eller i konsten, att med religionen, sådan deß wåsende as Vischer blifwit
skildradt, är det förbi- framtiden får afgöra om en ny religion ntau en
förwexlande föreställning är möjlig. Men § 78 anm. 2 beter det-. "der-
igenom att en ståndpunkt erkänner en högre öfwer sig, förlorar den icke
fin sjelfftändighet," och § 117 anin. l: "hwad fant, som finnes i den
lägre formen, räddas i den högre: men deriemte består den lägre formen,
ehuru det kommer i dagen, att den icke är den sanna o. f. w." På re-
ligionen hafroa likmäl dessa systemets grundsatser ingen tillämpning; det
skönas fria sten upplöses af tänkandet, men det sköna sortbestår dock, få
ästven alla andra grader af idens ntwecklingz religionen ensamt förfinin-
ner, då den blifwit upphäfd i en högre form. Är hon en lögn, få är
bon ej bättre wärd; men bur kan man då anwisa denna tusenåriga lögn
en fä förnämlig plats inom sitt system som den att bilda en form af
den absoluta anden?
Dock, det blir ännn besynnerligare Oaktadt nu till all religions
tväfende höter sjelfbedrägeri —- nägon annan föreställning otn religion
får man icke hos Vischer, och finnes en annorlunda beskaffad religion, få
är den hivad annat som helst, men religion, enligt Vischers definition, är
den dock icke -— oaktadt detta, yrkar Bischer i bildningens och konstens
namn på en ny religion, ja, han beböfwer owilkorligen en sådan för att
icke nödgas uppgifwa hoppet om en konstens framtida avveckling Wid
behandlandet af arkitekturen upp-visar han förträffligt, huru denna konst
är den egentliga urkonsten, det nödwändiga grundlag, på hwilket de öf-
riga konsterna måste sota fig. För att en byggnadsstil skall kunna grun-
das, säger han, fordras, att splittringen andarna emellan wiler för en
gemensam känsla, en kraftig, hersfaude grundstämningz denna grund-
känfla måste wara en religiös för att kunna sramalstra en ny bygg-
nadskonst, och -tweksamt uppställer Vifcher den frågan, om icke iden mo-
derna anden ligga de outwecklade frön till en ny religion, hwilten ej be-
höfwer några förestälda religiösa gestalter (d. ä. ingen personlig gud) och
hwilken. om den wunne mognad, wore i stånd att skapa en byggnadskonst
o. f. tv. Om denna nya religions beskaffenhet upplyser V. endast, att
den skulle bestå i dyrkan af en icke mystiskt förestäld allmän ande d. to. f.
ett opersonligt förnuft; men då detta endast i den enskilde kommer till
medwetande om sig fjcls, så blefwe följdriktigt den nya religionen en
egoismens religion. Fortgår icke den nya religionen till denna konse-
quens, då måste Vischer wara betänkt på att giswa en ny definition på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
