Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Det enkelt skrym
jekt. Man inwände icke, att det låter sig göra att föreställa
sig sköna föremål, dem ingen sett; ty då jag föreställer mig dem,
ser jag dem, och blott såsom åskådade kallar jag dem stöna.
Om det sköna gäller det derföre
"Det är ej till, då intet öga ser det."
Då det är i det sinliga, som iden uppenbarar sig, så förutsättes
närmast, att det uppfattande wäsendet är ett sinligt, hwilket så-
som lefwande organ har den samma sinliga bestämdhet, hwilken i
föremålet är genomträngd af iden." Hwilka de sinliga organer åro,
som äro förmögna af att upptaga det stöna, finner man deraf,
att det sinliga endast är ett moment i det stöna, hwarföre de
måste wara de sinnen, hwilka äro på samma gäng sinliga och
andliga. Känflen, lukten och smaken, hwilka endast referera sig
«till den blott sinliga lusten eller olusten wid föremålets omedel-
bara berörande eller sönderdelande, äro derföre icke organer» för
uppfattande af skönhet. Synen och hörseln åter, hwilka icke
inlåta sig på föremålets materiella sammansättning, utan låta
föremålet bestå som ett helt och på sig werka, äro deremot de
företrädeswis stönhets-uppfattande sinnena. Men emedan alla
sinnena äro liksom grenar af ett enda sinne, så kunna äfwen
de förstnämnda lägte i någon mån wara werksamma wid upp-
fattningen af det stöna, ehuru endast såsom erinran, beledsagandc
ton, omedweten symbolik, aldrig dock fom de uppfattningen en-
samt bestämmande organerna
Objektets sinliga bestämdhet är emellertid endast den genom-
skinliga formen af den i objektet sig uppenbarande iden; och eme-
dan iden är werksamhet och rörelse, så måste äfwen objektet sy-
nas wara i rörelse. Äfwen då en skön kropp år i lugn hwila,
flyta dock deß linier för ögat; så synas arkitekturens stela for-
mer flyta och i flytandet tona för den känfllige åskådaren, få
flyter också tonande skönhetens hela werld. lDenna rörelse är på
famma gäng en rörelse mot subjektet. Subjektet är, liksqu det
stöna, på engång ande- och sinne-wäsende, men den harmoni emel-
lan båda, som det sköna besitter, eger icke fubjektetz det söker den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
