Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enkelt sköna. 377
tressanta åter wäcker en isolerad kraft, ty det höjer sig icke öfwer
det wanliga genom fullkomlighetens enkelhet, utan genom ensi-
dighetens abnormitet. Hwarje slag af intresse är sålunda från
den esthetiska stämningen uteslutet: så det rent sinliga intresset,
hwilket wäcker det slag af lust, som är ett wälbehag åt det
angenäma; så det sedliga intresset eller intresset för det skönas
ideela innehåll, hwars lust är ett wälbehag åt det goda. Wäl
kan det synas hårdt i wår tendens-lystna tid att äfwen utesluta
det sedliga intresset; men från historisk ståndpunkt utfaller domen
öfwer detta mildare än här från en rent esthetisk; här måste
äfwen detta intresse förklaras stoffartadt. Till förebyggande af
mißförstånd påminna wi dock oin, att ett skönt werk utan twifwel
kan hafwa en sedlig werkan, ja, har det, och det ju mindre en
sådan werkan sökes. Äfwen det religiösa intresset wid sköna objektet
är ett stofsartadt. Det fäster sig wäl icke wid den sinliga ma-
terien, ej heller wid innehållet ensamt, utan wid föremålet i deß
helhet; den religiöse betraktar det stöna föremålet — gudabilden —
såsom medel för sin andakt, och om formen som ren form bekymrar
han sig icke. Slutligen måste äfwen sanningens intresse uteslutas
från den esthetiska stämningen, ware sig föremålen uppfattas utan
afseende på deras rena form, såsom fysiologen gör med en organist
kropp, eller föremålet uppfattas i och med deß form, såsom
den weteitftaplige esthetikern gör. Ty ehuru wetenskapen står högre
ån skönheten, så gäller dock den esthetisla uppfattningen inom
sin sfer högre än wetenskapensz det är icke ett företräde, utan
ett armod hos den, som träder inför ett konstwerk, icke för att
njuta af det och sedan göra sig filosofisk räkenskap för sin njut-
ning, utan för att genast kritisera. Den fulla, odelade, rena
konstnjutningen måste gå före all konstsilososi och all konstkritik.
Det sköna behagar sålunda, utan att man behöfwer göra
sig reda för deß begrepp, och det oaktadt gör det, som Kant sade,
anspråk på allmänt wälbehag. Det motsatta yrkandet, "att hwar
och en har sin smak", gäller endast om det angenäma och om
den widhängande skönheten, såsom wid klädedrägt, husgeråd m.
m. Derföre föreslår Vischer, att ordet smak endast borde begag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
