Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Det enkelt sköna·
nomttängd. Sinligheten blir sålunda det rena medium, genom
hwilket den i objektet lefwande anden sammanträffar med den i
subjektet lefwandez de liksom skicka före sig det sinliga, men icke
som en blott tjenare, icke för att afskeda det, sedan det begagnats,
nej blott i det och genom det helsa hwarandra de båda andarne.
— J det att den ofwannämnda fria harmonien åstadkommes
genom den flytande förmedlingen, så kan det sköna, hwiltet wi
ofwan sagt wara personligt, nu äfwen kallas personbildande.
Uti den empiriska werkligheten äro wi uemligen antingen sinliga
på andens bekostnad eller twerton1: i det sköna deremot sinna wi
den motsägelse löst, som i det ethiskt praktiska lifwet är en olöst-,
samma harmoniska enhet emellan ande och sinlighet, som är i
det stöna, alstras genom den rena formen och såsom ren form
hos subjektet, och den momentana njutningen wid åskådandet as
det sköna måste äfwen praktiskt hos subjektet fortwerka. Det
stöna bildar hela menniskor n). —- Man kan derföre med afse-
ende på denna skönhetens werkan på subjektet, såsom Ruge, de-
finera det sköna såsom den sig sjels åskådande iden, den
genom den äskådandebildens medium sig sned sig sjelf
sammanslutande anden. · ’ «
Den "esthetiska stämningen« är såsom reflexen af det sköna
objektet; såsom det objektivas öswersättande i subjektivt, äfwen
för sig en harmoni af motsatta själskrafter. Denna harmoni är
hwad Ksant och Schiller kallade en "fri let," och den dermed
förbundna lusten år ett rent wålbehag, d. ä. ett sådant, som
utesluter hwarje intresse 13). Ty allt intressesafser stoffet och
icke den rena formen. Det intressanta får sålunda icke förwexlas
med det sköna. J allmänhet kallas det intressant, som höjer
sig öfwer det wanliga; detta gör äfwen det stöna, men det sköna
år en ren harmoni, i hwilken åfwen det wanliga, ehuru höjdt
öfwer sig sjelft, är upptaget. Det sköna är derför enkelt och -
wäcker ingen« isolerad kraft till werksamhet hos subjektet; det in-
n) Jsr. Schiller. Esth. Syst. Del. I. sid. 55—56.
n) Jfr. Esth. Syst. Del. I. sid. 23—24, 54—55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
