Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Det sublima.
lidandet endast ett motstånd af mild och klagande art, så upp-
kommer det rörande, hwilket inom det stöna endast har ett
inskränkt utrymme och endast är på sin plats, der hjelplösa wä-
senden, qwinnor och barn, uppträda, men anstår män illa. —
Äfwen af det negativt pathetiska gifwes det twenne former-. Den
första swagare inträder, då friheten i tampen mot lidandets ned-
slående affekt understödjes af en affekt af upphöjd beskaffenhet,
såsom af, heder-stängla, enthusiastn eller någon annan dylik.
Den andra starkare formen ser man, då wiljaniaffektlös sträng-
het sätter sin abstrakta oöswerwinnerlighet mot lidandet; denna
fornt kan dock lätt synas som känslolöshet och är på- sin plats
endast dä, när all handling är för subjektet omöjlig. Denwisar
dock en wilja, för hwilken affektens betwingande blifwit andra
natur; denna fulländade fasthet är wärdigheten 7). Lätt kan
dock deß spiritus förflygtiga, och wärdigheten synes dä tom,
blir köld, likgiltighet
För att minna öfwergängen till det absolut-sublima wänder
undersökningen tillbaka till den hittills förbisedda orsaken till
lidandet. Liksom inom de föregående negativa formerna det sn-
blima föremålet negerades af ett annat sublimt af samma art,
fä äfwen här. Det sublima subjektets lidande härflyter frän
ett subjekt, hwilket ösa-erbjuder det förra i sedlig styrka, och eme-
dan det besegrade subjektet i sitt sjelföfwerwitmandc ådagalägger
blima efter wär i noterna 2 och 3 framställda uppfattning as detta be-
grepp. Ty i de af Vischer anförda exemplen: Pompeii, kyrkogårdar,
ruiner, solkdrabbningar, hungersnöd m. m. är det ju icke de förstörda -
föremålen, som synas sublima, utan förstörelsen sjels cir sublim eller rät-
tare den magt, hwars werk förstörelsen är och hwilken i förstörelsen up-
penbarar sig? Detta sublima synes icke «sörswinnande inför idens all-
mänhet"; om föremålen för förstörelsen tunna, för sig betraktade,synaö sn-
blima, så hör detta icke till den för ögonblicket såsom sublim sig fram-
ställande företeelsen, utan sä till wida som en negerande kraft alltid sy-
nes större och mägtigare, ju större och mägtigare de föremål äro, hwilka
negeras.
1) Isk. Der. I. tap. 2 sid. 52 p. tap. 4 sid. 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
