Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sublima 57
i
inot känslan af lidandet och omsätter denna t en segerkänsla
. (Sotn exempel kunna tjena den korsfäste Frälfaren, Regulus
m. fl. S). Uteblir detta andra moment, och sätter subjektet mot
«) Wi hafwassyttrat," (not. 2), att det negativt sublima och det tra-
giska tyckas sammanfalla, då man,:såsom wi, fattar Vifchers "positivt su-
blima« såsom det råtta sublima. Detta innebär ingen egentlig förebråelse
mot V» ty genusbeståmningem idens gående utöfwer bilden, år enligt
honom för båda gemensam; och liksom man sålunda kan såga, att det
tragiska år sublimt, lan man Jå andra sidan såga, att det negativt subli-
ma har entragisl anstrylningj Attsjdet emellertid för Bischer medför en
wiß swårighet att skilja« emellan det tragiska och åtminstone de högsta for-
merna af det negativt sublima, se tvi hår, der frågan år om det nega-
tivt pathetiska. Han kan endast derigenom fasthålla denna form, att han
abstraherar från lidandets orsak och blott fäster sig wid det sublima sub-
jektets kamp mot lidandet. Det negativtspathetiska wore då icke annat
ån ett isoleradt moment as det tragiska, hwilket utom den tragiska lon-
slitten ingen sjelfständighet hade, ett faktum, från hwarg inre grunder
man skulle se bort. Underfökte man åter dessa, fördes man till det ab-
soluta såsom det högsta eller egentligen sublima· — Sålunda synes hos
Vischer gränsen «·emellan båda gebiten, — derest om en sådan kan talas
— endast wara en godtycklig Dock sinnes åswen efter Vischers uppsatt-
ning en wåsentlig skillnad emellan ett negativt pathetiskt och ett tragiskt,
om än denna skillnad as honom icke så starkt framhåfwes: wi mena den
ragiska skulden. Då Vischer kallar en tragisk hjelte negativt pathetisk.
har han icke hans skuld, utan blott hans lidande och strid för ögonen.
Men derjemte gifwes det en mängd gestalter, hwilka skuldlöst lida och
gå under, en Sokrates, en Huss, en Codru8, en Leonidas m.fl.
Dessa, jemförda med deJ tragiska hjeltarna, å ådliggöra bäst hwad V.
v menar medfnegativt pathetisla gestalter. Men, fom nåmndt är, denna
skillnad:år icke as Vischer siarpt,angiswen.
J förbigående wilja wi anmärka, att efter den åstgt om det sublima,
fom wi omfattat, och enligt hwilken det positivt sublima år det egent-
liga sublima, höra ofwanniimnda personer till detta, det rent sublimas
område. De åro utan tragisk skuld och·befinna’»fig alltjemt i harmoni
med det absoluta. De gå under, detkår sant, men denna undergång år
icke det nödwändiga straffet för en skuld, det går icke ett negerande af de-
ras sublima genom ett högre sublimt, ntan’jnst i sin död synas de. mer
ån någonsin ett med det absoluta, mer ån någonsin rent sublima-—
Äfwen de andra formerna af det negativt sublima kunna roi kalla sn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
