Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Det Fomistca
ordning bestämda delarne tillwälla sig de andligt betydelsefulla-
res plats: så t. ex. en näsa, som genom oproportionerlig stor-
lek undanskymmer ansigtets andra betydelsefullare delar. Wid «
det sublima kommo wi äfwen att tala om det fula, och det wi-
sade sig wisserligen äfwen der som en rubbning af organismens
harmoni; men der tycktes denna rubbning wara en werkan af
en inre öfwermägtig traft, hwilken wäckte fruktan. och denna
fruktan kom oß att förbise det organiska mißförhållandetz det
fula tjenade der en annan idt, den fruktanwäckande kraften, och
framträdde sålunda icke som fult för fig. Här åter är just
disharmonien det bestämmande begreppet: det fula är fordradt
af det skönas inre sammanhang Hit hörerlsålunda icke det
fula så widt det wäcker fruktan, utan endast den rena fulhe-
ten. Skall denna uppstå, så måste allt det, hwarigenom idens
bildningsarbete störes, obehindradt få framträda; det tillfälliga,
som i det sublima hölls bundet af idens magt, blir här löst och
bryter in i hela sitt omfång (nycker, godtycklighet, handlingar
och naturtillfälligheter, hwilka rubba individens ändamålsenliga
werksamhet m. m.). Till och med deu absolut störande tillfäl-
ligheten (alla abnormiteter och sjukdomar m. m".) upptages i
detta sammanhang. Wiß om sin seger, upptager nemligen det
stöna sin fiende inom sitt eget område och, liksom för det enkelt
skönas ändamål alla fulltoinligheter samlades, så samlar det
här för det fulas ändamål alla ofullkomligheter på en enda
punkt, det bildar en det fulas idealitet. Jnom individens till-
fälliga egendomlighet wisar sig detta som en öfwerdrift af det
karakteristiska och man har kallat det fula inom denna sfer kar-
rikatyr, ordet Jagit i en widsträcktare betydelse än den wanliga-
Det fula drifwes till dennafpets just för att tunna upplösas,
och upplösas måste det, såwida det icke, —- då det här ej kan
öfwergå i det fruktanswärda, — skall upphäfwa det stöna. —
Den i hela sin skärpa sammanfattade motsägelsen i det fula
innehåller sjelf fröet till sin egen upplösning. Ty för det för-
sta warseblifwa wi, att i det fula ide«n icke i motsägelsen gått
under, emedan, om äfwen bilden gör anspråk på att wara det
Ii, l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
