Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Det komiska.
åskådaren med full bestämdhet den uteblifna besinningen. Detta
är sjelfwa wändpunkten i den komiska processen, eller den, då
man finner, att subjektet omöjligt kan undgå att sjelft inse den
motsägelse, hwari det är fånget. Slutresnltatet tyckes då blifwa
motsägelsens upphäfwandez men dermed wore ju äfwen det komiska
upphäfdt. Derföre, liksom förut besittning lättades besinningslöshe-
ten, så fortfar besinningslösheten äfwen sedan wändpunkten inträdt,
och detta wisar sig deri, att man warseblir hos subjektet möjligheten
af förnyade återfall. Emedan detta således aldrig fär full besinning,
aldrig går rigtigt in i sig, så kan icke heller straffet, såsom i det tra-
giska, blifwa ett oändligt; det består här i ändamålets mißlycs
kande, men då subjektet med sin handling icke hade fnllt allwar,
så tar det mißlyckandet ganska lätt och återförsättes i det wan-
liga lifstillståndet, hwilket nu synes som ett godt och lyckligt.
Det komiska förer derföre alltid till ett lyckligt slut. Men med
detta sinnet sig dock icke det komiska subjektet i längden belätet,
utan det känner alltjemt en retelse att genom ett storartadt an-
lopp gå utöfwer sin gräns, för att midt i anloppet åter upp-
gifwa sitt företag, och så åter sjunka ned i de wanliga förhål-
landena. Narren är, som ofwan antyddes, oförbätterlig och
återfaller alltjemt i sin dårskap. Det tillstånd, till hwilket det
komiska förer, är sålunda ett medeltillstånd i form af en fort-
farande oscillatiom iden will alltjemt ut, men sjunker äter till-
baka, negerad af det oändligt lilla, som upptager den isig. Hur
ofta subjektet än mißlyckas, rubbar dock detta icke deß goda lynne,
och under alltjemt nya försök att tvinna en högre lycka, sinnet
det sig på nytt wäl i den halfwa lycka, som det alltid uppnår s)
«) Ehuru man tycker sig kunna föreställa sig sådana komiska fall, pä
hwilka det här sagda icke har någon tillämplighet, torde det dock i all-
mänhet gälla. Men sjelfwa factum kan äfwen från en annan synpunkt
betraktas och sär dä ett annat utseende. Då besinningen blifwit märkt-—
och i de flesta fall as ren komik är det åskådaren, som, förutsättande möj-
ligheten till besinning, skjuter den under objektet — upphäfwes det fula
och iden frigöres frän det obetydligas nndertryckande wäld. sMen dermed
har, som Bischer säger, icke det sköna inträdt, det lilla och obetydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
