Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Det komiska.
2. Det subjektivt komiska eller qnickheten.
Dcnna form har dock icke ensamt öga för motsägelsen i det
redan färdiga burleskt komiska, utan äfwen för hwarje föremål, ,
som, om äfwen blott till möjligheten, har den fulhet, hwilken
erfordrades som wilkor för det komiskas framträdande. Motsä-
gelsen kan wisserligen wara af lika handgriplig art som i det
burleska, men denna reflekterande komik sätter den i ett annat
ljus, fattar motsägelsen djupare, för att pä sitt sätt le ät den.
Dä t. ex. det burleska lätet den girige fä stryk och mista sina
penningar, så. pekar quickheten på den rena motsägelsen i sjelfwa
girigheten. Företrädeswis uppsöker den· dock de sinare, inre mot-«
sägelserna, i hwilka subjektet inwecklar fig. Sitt innehåll eller
första leden tar den ur alla det sublimas sferer, och motleden ur
en i hwarje fall lägre sfer; med denna senare föregår dock en
förändring, hwilken wi skola lära känna, då wi nu gå att när-
mare tillse, huru quickheten förfaret. Dä quickheten förlägger
motsägelsen ur det åskådligt sinliga in nti det inre, så mäste
det quicka subjektet förwandla denna motsägelse i föreställning
och tanke eller rättare i nägot på gränsen emellan tanke och
föreställning swäfwande, ty äfwen quickheten bör hafwa den
ästädlighet, som all skönhet fordrar «). Men är motsägelsen
en inre förestäld, fä kan den åskådliggöras genom att uttalas,
och af språket betjenar sig derföre alltid qnickhetenz betjenar den
u) Onickheten swäfwar på den smala gränslinien emellan föreställ-
ning och begrepp. Den försätter sitt föremål inom det allmännas, det
tänktas sfer, men öppnar mer eller mindre spelrum för bildandet af en
åskådlig föreställning af detsamma. Dä Jean Paul .fäger: "so sehr sieget
blose Stellung, ed sey der Krieger oder der Sätze", så är satsernas upp-
ställning det subjekt, som komiskt brytes genom inskjutandet af krigarnas
uppställning Detta är något rent allmänt, dock föreställer man sig äs-
wen här en lärd sittande och ordnande sin styl. Om sålunda subjektet
är helt allmänt satt som begrepp, så framkallas dock en föreställning ge-
nom motleden, ware sig den nu är en werklig sinligt eller icke; ty den
sinnes icke genom ett methodiskt fortgående tänkande, utan genom ett
spräng. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
