Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det komiska. 107
egendomliga är dock, att den medwetet sammanfattar denna led
med den första uti ett allmänt subjekt. Humoristen widgar
sålunda sitt jag till en werld, sin inre motsägelse till en werlds-
motsägelse. Han fattar werlden såsom ett oändligt subjekt, i
hwilket ewigt samma inre motsägelse sinnes, som hos honom
sjelf. Detta werldsalltets sammanfattande tills ett subjekt gör
wäl smärtan så mycket mera stärande, men underlättar äfwen
försoningen, och denna tillwägabringas här på samma sätt, som
inom det enskilda subjektet. Lilsom det enskilda är äswen detta
allsubjekt samma fria rörelse, som wäl gifwer sitt sublima till
pris åt det oändligt lilla, men endast derföre, att-detta såsom
hem, retmedel och helsosam gräns upptager det sublima i sig.
Är det minsta i det största, så är äfwen det största idet minsta.
Och humoristen är mild och kärleksfull mot den dårskap, han
upplöser, icke blott derföre, att han i hwarje enskild ser det
allmänna, bland dårarna inbegripande sig sjelf, få att hans
leende äfwer werlden blir ett leende öfwer honom sjelf, utan
äfwen derföre, att i det ena som i det andra leendet ingår
medwetandet om det oändligt lillas oändliga wärde. J humorn
gör sig gällande, att hivad som är allmänt, icke kan wara ett
absolut ondt och att i den stora dåraktiga werlden dårskapen blir
werkligen älskwärd såsom wishetens underlag, retmedel och hem-
liga födelseort.
Man har uppstält en skillnad emellan en objektiv och en
subjektiv, en omedweten och en medweten humorist. Men denna
skillnad är endast en relativ, ty just den fria personligheten,
hwilken är i ständig besittning af medwetandet om sin inre
motsägelse, war ett nödwändigt wilkor för all humor. En så-
dan tan wisserligen med mer eller mindre färdighet öfwcr sig
och werlden utföra den komiska processen; men äfwen om deri-
genom en jemförelsewis mera medweten humorist ställes öfwer
en jemförelsewis inedivetslösare, så upphör icke den senare att
wara humorist och i sig framställa humorns wäsende. Den
som lider mera, är skenbart mer objektivt humorist, ty under
påstående lidande är det swårt att skratta; han står midt emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
