- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
110

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 « Det komiska.

Humorn utwecklar sitt wäsende i en följd as grader.

a. Den Naiva Humorn är den första. Denna form
är humorn såsom naturstämniug ("Launa"), naturhumor, den
humor, som icke är resultatet af en djup sedlig strid. Den bör
skiljas från det burleska, hwilket endast bildargrundlaget för
denna humor. Narren, den lustige personen, har upptåg för sig
as den mest andefattiga natur, och detta är hans element; men
han kan äfwen höja sig till en aning om en allmän motsägelse,
som ligger bakom den handgripliga, han kan bele både werlden
och sig sjelf, och han är icke då mera blott burlesk, han är hu-

subjektiva sida· "J stället", säger Zeising, "att fasthålla det humoristiska
som sådant och wisa, hwaruti deß karakteristiska kännemärken bestå, upp-
lyser han gemenligen blott derom, huru i humoristens ande humorn och
den humoristiska werldsordningen gestalta sig. så att tvi äro nödgade att
härutas utweckla för oß sjelstva den konstnären sbreswåswande iden as det
humoristiska, hwilken ju först driswer konstnären in i det humoristiska".
— Men att Vischer sästat sig sbreträdeswis roid subjektet har sina goda
skäl; ty det humoristiska är, som oß synes, ej ett objektivt, i samma me-
ning som det enkelt sköna, det sublima, det burleska m. m., utan det är
så öfwerwägande subjektivt, att det i sjelswa werket kan sägas icke wara
annat ån en konstnärens egendomliga werldsåstådning, as hwilken hans
framställning sår sin färg. En humoristisk sigur är ensådan, som på
detta egendomliga sätt betraktar sig sjels och werlden. Den konstnärs-
fantasi, som skapar stöna, sublima, tragiska. komiska gestalter, måste wis-
erligen äswen den wara särskildt anlagd på uppfattningen as sådana och
i skapandets ögonblick wara uppgången i den sublima, tragiska, komiska
stämning, hwilken sedan genom werket meddelar sig åt åskådaren, men
medsskapandets akt är äswen stämningen slut. Den åter. som skapar sant
humoristiska gestalter. måste owilkorligen sjels wara humorist och kommer
egentligen aldrig rätt ur den humoristiska stämningen. Wäl kan såsom
hos Shakspeare —- och fattad i hela widden as sin personlighet roar
Shakspeare humorist — en as de sidor, as hwilka humorn bildas, tyckas
haswa emanciperat sig och som sådan uteslutande bestämma santasitverks
samheten, så att stundom den framställda handlingen blir ån en blott
komisk«än en blott tragisk, men ser man närmare till, stall man nog äswen
i dessaswerk sömimma det beledsagande andra elementet, och den humo-
ristiska grundtonen giswer sig äswen der tillkänna sär det finare örat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free