Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det komiska. 109
med honom hafwa wi icke här att skaffa, utan det gäller äfwcn
humoristen som menniska. Han låter ingenting wara som det
är, håller icke ut med något, har icke tålamod att gifwa ett
helt, utan utgående från och återkommande till sig sjelf, skjuter
han den egentliga saken undan. Hade en humorist fullt tåla-
mod till konst, och skulle han med den framställa en humorist,
så hade han att framställa just denna otålighet «).
Is) Humorn bildar, som wi här sinna, högsta formen af det komiska,
intagande samma ställning som det tragiska inom det sublima. Mycket
kan anföras både för och emot denna ställning, och nyare esthetici hafwa
ganska skiljaktiga meningar om den plats,·s som inom systemet bör amni-
sas humorn, just emedan den i sig förenar både komiska och tragiska ele-
menter. Närmast sluter sig dock humorn till det komiska, ware sig man
ser på sjelfwa utwecklingsprocessen eller på slutresultatet; men å andra
sidan år det tragiska elementet icke att misskänna och framträder i wissa
former få förherskande —- t. ex. i den brutna humorn -—, att skäl tyckes
wara för handen att skilja humorn som en sjelfständig form från det ko-
miskaz och den anmärkningen, som mot Vischer blifwit rigtad, att han låter
det tragiska elementet endast på en sidowåg inkomma i humorn, tyckes wara
inågon mån befogad. Bischer kan dock fwara, att med det sublima,
hwilket han sätter som ett nödwändigt moment i det komiska, har han
äfwen det tragiska derinom, att, då i humorn subjektet sjelft är det
komiska objektet, dermed äfwen år satt den smärta, som objektet i det
rent komiska skulle erfara, om det komme till full besinning af sin inre
motsägelse· — Ehurn nu Vischer angifwer skillnaden emellan humor och
de andra arterna as komik såsom bestående deri, att uti den förra sub-
jektet gör sig fjelft till sitt komiska objekt, så skulle man dock önska en
närmare bestämning af skillnaden emellan det rent komiska och det humo-
ristiska, helst då man i det konkreta påträffar sådana fall, hwilka icke åro
humoristiska, men å andra sidan icke utan hårdragning kunna hänföras
under de as Vischer uppställda twenne andra formerna af komik: det
burleska och quickhetenz få tyckes t. ex. wara förhållandet med intrigko-
medien, hwilken Bischer (lll. Th. sid. 1443) förer under auickheten. —-
Att genom humorns införande som en art as komiken åtskilligt i den
allmänna begreppsbestämningen af det komiska inkommer, som ej eller i
ringa mån gäller om de andra arterna af komik, kan naturligtwis icke
undwikas.
En annan anmärkning, hwilken Zeising gjort mot Vsssramställning
af humorn, går derpå ut, att V. fäster sig alltför mycket wid humorns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
