Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 Det natursköna
Likaledes tjena ljus och skugga att sammanfatta ett antal krop-
par till ett esthetistt helt, i hwilket de olika dela«rna allt efter
deras belysning eller beskuggning mer eller mindre träda fram.
Se wi deremot pä den för ljuset egendomliga skönhet, fä
kan det äfwen sjelst wara skönt föremäl, wäl icke ensamt för
sig, men dock fä att det i förening med andra kan bilda medel-
punkten i ett skönt helt. Den ljusutströmmande solen är ett
sublimt skådespel, och stjernhimlen med sina otaliga tindrande
ljus wäcker föreställningen om werldsbyggnaden, om oändligheten,
närmast fattad som en ljuswerld. Ljusets lifwande och wär-
mande egenskaper förhöja deß esthetista werkan, och i dag- samt
års-tidernas karakter är wär jords förhållande till ljus och wärme
det bestämmande. Men kropparna icke blott upptaga ljuset,
utan kunna äfmen återkasta det: de glänsa, äro speglar.
J glansen, med deß genom reflexernas werkniugar mera sjelf-
ständiga ljusspel, se wi en bild as det individuella lifwets werk-
samhet. Genomskinligheten i förening med glans erinrar till
och med omedelbart om det fjelfmedwetna lifwet, om anden, ge-
nomträngande en materia. En särskild art af belysning är el-
dens; redan deß lågas rörliga former erbjuda ett skönt städe-
spel, men deß belysning werkar oroligare än det allmänna ljuset
och utbreder en affektfull stämning öfwer ett gifwet esthetiskt
helt. Pä samma sätt, men ännu starkare, werkar blixten. —
Kropparna kunna pä samma gäng nvara stälda i en dubbel be-
lysning, och detta bildar en egen magisk skönhet, hwilken utöfwar
en förtrollning, som afleder all uppmärksamhet frän de belysta
föremålen sjelfwa och gör att man blott fäster sig wid ljusfe-
nomenet. —- Genom mötande hinder förlorar sig ljuset i det
obestämda; fä uppkommer i det dunkla ett skinande, hwars grän-
ser icke kunna bestämmas, och dermed äfwen ett dunkel iljuset;
ju mera detta är fallet, desto mer sörswinner de belysta före-
mälens bestämdhet, och detta ljusets owissa bortdallrande swäss
wande rörelse blir medelpunkten för ett eget esthetistt städespel:
ljusdunklets (clairobscuren) hemlighet. Det werkar anings-
fullt och manar om känslans outforskade djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
