Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det natursköna. 123
Färgen uppkommer genom det enkla ljusets brytning mot
kropparnas specifika dunkel. Färgerna äro af twenne slag: de
fysiska och de kemiska. De fysiska äro sädana, hwilka icke
» wid någon kropp äro bundna, utan uppkomma genom allmänna
färglösa mediers (lnft, dimmor) ställning till ljuset. De
werka esthetiskt, om de, sammanträffande med kroppar af bestämd
färg, lägga sig öfwer eller ingripa uti ett helt (ett landskap, en
seen), så att de öfwer allt enskildt utbreda en egendomlig stäm-
ning, hwarigenom det hela synes som wore det ett enda föremäl, och
den för ett ögonblick lånade färgen detta föremåls egen. —De ke-
miska färgerna deremot äro bundna wid bestämda kroppar-; de
. synas som uttrycket as tingens innersta blandning, as deß egent-
liga bestasfenhet. Wäl uttryckes kroppens inre bestämdhet äfwen
af gestalten, oafsedt färgen; men då gestalten wisar det inre, så-
som det helt och hållet blifwit till ett yttre, så wisar färgen det
yttre såsom återsken af det inre; den uttalar själen. Nu kunna
af andra orsaker kroppar utweckla en annan färg, än den, hwil-
ken man eljest brukar förbinda med en beskaffenhet sädan som
deras (flegmatiska djur med brännande färger), och främmande
färger kunna öfwerflyttas på färglösa eller särgegande krop-
par (så genom klädslen). Dä kommer allt derpå an, att iförra
fallet afwikelsen motswaras af en inre förändring, och i senare
fallet, att färgföreningen är en lycklig. Juträsfar icke detta, så
kan dock under gynnsamma omständigheter motsatsen nppJösasi
ett sublimt eller i ett komiskt, och färgens förhållande till krop-
pen ur denna synpunkt blifwa esthetisktz fä gör isbjörnens hwita
färg honom än fruktanswärdare. —- Jemte hwitt, swart och
grått, hwilka dock icke egentligen äro färger, utan endast bundet
ljus och mörker, äro hufwudfärgerna fyra: Gutt, Rödi, Blätt
och Grönts Alla dessa wäcka hwar sin egendomliga stämning.
De ljusfnllare färgerna stämma lifligt, sträfwande, muntert,
öppet; mildare och behagligare det klara warma gula, imite-
rande, men äfwen mägtigt upplyftande det eldiga, fulla, präg-
tiga röda. Deremot synes det ljussattiga blå pä engång
tilldragande och kallt, retande och försänkande i det tomma intet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
