Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Det naturstöna
Till handslägtet höra: den hyänlika wargen med sin blodiga
wildhet, den spets-rosiga räfwen, känd sför sin listighet, denna
lägre art af intelligens, och slutligen hunden, som, jemförd med
katten, har längre, mer horizontelt hufwud, rundare kropp, är
mer elastisk, större och i stånd till flera rörelser. Hunden är det
läraktigaste och klokaste samt genom sina egenskapers likhet med
sedliga dygder mest utmärkta djur. Denne menniskans trogne
ledsagare-, wäktare och jagtkamrat är fumlig, men lydig, ärlig,
glömsk af oförrätter-, tacksam för wälgerningar, fiende till ofog,
tapper och mer stolt än fåfäng, wisserligen äfwen cynisk och
oblyg, men lägger derigenom det komiska till det rörande. Hans
höga betydelse i djnrwerlden synes äfwen deraf, att han delar
sig i många racer och repeterar olika djurformer och djurh-
rakterer.
Ensam stär apan och kan ej hänföras till någon af dessa
grupper. Det, som skiljer henne frän de andra djuren, närmar
henne till menniskan; men det, som brister i denna likhet, gör
klyftan oöswerstiglig. Denna klyfta söker hon genom härmning
att öfwerminna, men stannar jemt i försöket och synes genom-
trängd af inbiten harm öfwer detta wiljande och icke kunnande:
hennes högre begäsning gör hennes djuriska själlif så mycket
märkbatare, och denna omogna menniska, detta gubblika djur är
sä widrigt, att deß fulhet knappt af komiken kan upplösas.
Ehnrn de större och högre organiserade djuren hafwa mera
individualitet än de smä, fä beror dock äfwen de förras esthetiska
wärde —- der ej förhållandet till menniskan är det bestämmande
— mera af deras sannnanställning med djur af egen eller af
andra arter.
C. Meunistans skönhet Det organiska lifwet höjer sig
till den absoluta gestalt, som är inbegreppet af och måttet för
den oorganiska, vegetabiliska och animala skönheten. Dermed
har äfwen en ny werld uppgått. Menniskan är natur, men äf-
wen icke mera natur, ty hennes gestalt är det rena yttre af ett
inre, hwilket icke blott genom de föregående gradernas medel gör
sig den öfriga werlden till objekt, utan hwiltet genom sjelfmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
