Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Det naturstöna.
dare de af näringsbehofwet uppkomma-ide yrken: siste, jagt, bo-
skapsskötseh landtbruk, skeppsfart, handel, samt slutligen kriget,
ursprungligen ett rätt utbrott af naturkraften, sedan uttryck af
nationernas företagslusta och sjelfbewarelsedrift. Om alla dessa
knlturformer gäller det, att de, för att wara sköna, icke fä wara-
utbildade pli bekostnad af sinligt lif och enkelhet, ty andefattig
och rä natur är ännu icke, naturlös ande är icke mera esthe-
tisk. Af dessa werksamheter uppwäxer staten, genom hwars
sedliga ordning folken lyfta sig ur naturtillständet till fri sedlig
personlighet; i staten, den sedliga idens rike, sinnet skönheten·
först ett werkligt betydande innehåll. Men dä statens utweckling
fortgår till ett det allmännas allt abstraktare sig lösgörande
frän den lefwande individen, sä fordrar deremot skönheten en
omedelbar enhet emellan båda, hwarföre det statslif är skönast,
der den kraftfulla individualiteters är den form, i hwilken det-
allmänna uppenbarar sig, en form, som dock är behäftad med
tillfällighet och lemnar fritt spelrum för säwäl godt som ondt.
Sädana tillstånd äro det patriarkaliska och särdeles det heroiska
tillståndet, d. ä. de historiska folkens sagolika ynglingaälder före
inträdandet i ett moget statslif. (Jfr. Hegels skildring af den
heroiska tiden. Esth. Syst. Del. I. sid. 143). Dock kan äfweu
en mera mogen statsform wara skön, ont blott det naturliga ele-
mentet icke är förstördt och den enskilde kan omedelbart taga del
i det allmänna; det förra wisar sig deruti, att statsfunktionerna
framställas i sinlig form genom betydelsefulla offentliga former,
hwilka hafwa sin rot i en ärewördig tradition; ty det sköna äl-
skar bruk och sedwänjor i det offentliga lifwet och förlorar stoff
i den män reflekterande godtycke intränger i bruken eller ytligt
sinne förstör dem. J fester, processioner-, lekar bereder sig det
naturglada folket en bild af sin skönhet och sätter skönhetens
prägel äfweu på den kyrkliga kulten. — Statsrnedlemmarna
söndra sig i ständ; bland dem tyckas de, som äro omedelbart
sysselsatta med naturen, bibehålla en naturfriskhet, som borde
göra dem företrädeswis esthetiska; men det, att de äro frätn-
mande för de andliga intressena, länder dem till nackdel (jägare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
