Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Det trams-stöna
dyster, politisk och anknöt sig till ett hwart företag. — Detta
handlingens folkf till sitt mäss-ide ett politiskt och militäriskt
erbjuder esthetiken en på stoff rikare historia än det grekiska, och
deß historia förhåller sig till grekens som det sublima till det
sköna. Hafwande sin lifslust i strid,"sliv wäl yttre som inre, af-
kastar det den lnonarkiska formen och antager en republikansk,
i hwilken striden emellan de bäda stånden aldrig tager slut; i
gryln konseqvens eröfrar det werlden genom list och tapperhet,
förruttnar i sitt inre, gör genom blandningen med de eröfrade
folken och deras kulturformer början till den objektiva lifsfor-
mens upplösning och slutar efter blodiga inre strider i despoti.
Den ene herskarens, kejsarens, individualitet ärfnu det hela;
men det rätta hela är brutet i oändlig smärta, och den enskilde
gäller endast som juridisk person. Raden af de jättelikt stora
männen slutar med fruktanswärda uppenbarelser af det onda.
hwilket nu först är möjligts då de objektiva banden loßnat.
2. Medeltiden. Germanerua krossa det romerska werld«
riket; det nordliga Europa träder in i historien. J sin ursprungs ·
liga hemort omgifna asen natur, som stålsatte kroppen och
wände anden inät för att efter en lång winter äter föra den ut
till njutning, singo germanerna en kroppstyp, rå och plump, men
lifwad af ett själfullt uttryck. J deras temperament och naturel
röjde sig likaledes motsägelsen emellan formlöshet och djupt in-
nehåll; och detta uppenbarar redan i deras historiska naturtill-
ständ deras bestämmelse att bryta den objektiva lifsformen och
det i dubbel mening, dels derigenom att subjektet, sammanfat-
tande sig i sitt inre djup, förhåller sig negatin till sin sinliga
sida — hwaruppä grundar sig sä wäl germanernas naturliga
tapperhet, som äfwen deras stora sedliga dygder, aktning för
qwinnan, trohet i wänskap m. ni» och stora fel, grofhist,«lust till
slagsmål, dryckenskap m. m., —- dels derigenoni att den enskilde ,
i känslan af sitt oändliga wärde ställer sig på sig sjels och wäg-
rar att som led underordna sig det hela.
De gamla folkens bildning war naturbildning och derföre
en nationel, men de germaniska folkens är en bildning, som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
