Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 2 Fantasien.
håll, blir hon, om karakteren är god, ethiserande, om den är
dålig, fnl, om tänkandet är ett älta, didaktisi, om tänkandet är
förwändt, ihålig och lögnaktig. Stannar hon inom känslan och
stämningen, blir hon gestaltlös och innerlig. Rörer hon sig en
sidigt inom inspirationens moment, blir hon planlös och pathes
tist; rörer hon sig ensidigt inom besinningens moment, blir hon
planmessig och afsigtlig. .
Alla de nu genomgångna arterna, underarterna, afarterna
och urartade formerna af fantasi kunna på« oberäkneligt sätt
ingå föreningar med hwarandra; och individens fantasi fram-
ställer en af dessa oändligt många möjliga föreningar, men
dock så, att en art är den bestämmande i hwarje sådan förening.
Fantasiens mått. Hwarje individuell fantasi har ett
wißt mått, en bestämd gräns, utöfwer hwilken den ej kan gå,
ty fantasien är ande i naturform och således något niedfödt.
Den första graden af fantasi är talangen, hwarmed
förstås den medfödda lättheten för fantasiens specifika form-
werksamhet eller en isolerad gåfwa för det tekniska i fantasi-
werksamheten. Härwid må man icke tänka på den yttre tek-
niken, utan det är så att förstå, att inom formwerksamheten
det ideala innehållet, som uppgår i formen, är relativt skiljbart
från formen, och att det är den sålunda afstilda blotta formen,
som tillfaller talangen. Nu är det wisserligen sant, att formen
intet annat är än det formblifna innehållet; men med talangen .
förhåller det sig så, att han med formen wisserligen äfwen pro-
ducerar ett innehåll, men icke ett sjelfständigt eller ursprungligt,
ntan genom känslan försätter han sig in uti och tillegnar sig
innehåll, som egentligen tillhör en annan, och detta gäller icke
blott innehållet, utan äfwen formen, sä widt den genom inne-
hållet är stor. Former, hwilka genom sin storhet uttala inne-
hållets storhet, äro nemligen af en högre förmåga (geniet) ska-
pade; dessa griper talangen, han fattar fantasiens proceß utifrån,
försätter sig med behändighet in i den, upptager i sin känsla
det deri liggande innehållet så, som geniet före talangen känt
det; men emedan det icke är talangens eget innehåll, så sinnes
- . THC-
. vx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
